Rasismens närvaro på internet är ingen nyhet. Internet har för rasistiska grupperingar varit en effektiv informationskanal till potentiella sympatisörer under en lång tid.
Rasismens arbetsmetoder på Internet har dock förändrats och dess budskap når ut i allt större utsträckning, även till oss som inte är potentiella sympatisörer.
Den främsta förändringen har skett genom intåget av sociala medier i många människors vardag. Via de sociala medierna får rasismen nu nya möjligheter att inte bara sprida sin propaganda med anonyma avsändare, utan även att organisera sig.
Organiseringen sker ofta via tidsbegränsade kampanjer, så som skedde i samband med mordet på en 78-årig kvinna i Landskrona. Kampanjerna tycks dö ut lika snabbt som de uppkom, men de lämnar ofta efter sig en normalisering av den rasistiska retoriken.
Rasismens på internet kan ofta tyckas vara stark och välorganiserad, men det har vid flera tillfällen visat sig vara svårt att omsätta denna organisering till att gälla även ”away from keyboard”.
Ett exempel är den rasistiska kampanj som drevs mot byggandet av en moské i Göteborg för ett par veckor sedan. Trots att över 6 500 personer stödde kampanjen på Facebook så lyckades organisatörerna bara mobilisera knappt 100 personer till en fysisk demonstration.
Varför rasismen har svårt att omsätta det stöd de upplever i de sociala medierna kan ha många förklaringar. En är att rasismen har satt i system att använda falska identiteter.
När Ungdom mot rasism startade en sida på Facebook för vår valkampanj ”Rösta Demokratiskt!”, så fick vi väldigt många falska användare som anhängare. Ofta känns de falska användarna igen på att de inte har några aktiviteter, att de har sexistiska eller rasistiska namn och vanligtvis en bild tagen ur sitt sammanhang, samt att de alltid är medlemmar i samma grupper och vänner med varandra.
Men trots de nya möjligheterna att organisera sig är den traditionella propagandaspridningen fortfarande aktuell. Den rasistiska, internetbaserade grupperingen Nätverk mot politisk korrekthet, samlar de flesta av de rasistiska opinionsbildarna. Nätverkets deltagare vill gärna framställa sig som en del av en fritänkande folkrörelse som bedriver seriös journalistik.
Inläggen på dessa hemsidor balanserar ständigt på kanten mellan rasistiskt hat och nyhetsrapportering.
Trots att hemsidorna inom Nätverk mot politisk korrekthet har en klar politisk agenda och att deras rapportering ständigt innehåller sakfel sprids ofta deras ”nyhetsrapportering” som sanningar i de sociala medierna. Det är högst problematiskt då många ungdomar och förstagångsväljare använder sig av internet och sociala medier som den främsta informationskällan.
Gång på gång får vi höra att riksdagspartier tänker ta debatten med Sverigedemokraterna. Men debatten tas på debattsidor och i morgonsoffor på TV. Väldigt sällan tas debatten där det behövs mest: på internet.
Mot bakgrund av denna växande problematik vill vi uppmana de demokratiska krafterna att inte låta den rasistiska propagandan stå oemotsagd. Rasismen måste fortsätta att förbli problemet och inte lösningen.
För att lyckas med detta behöver vi lämna våra egna trygghetszoner och ta debatten där rasismen faktiskt florerar fritt: på internet.