En visa för rättvisan

De flesta mellan 15 och 25 år ser inte det faktum att fildelning är olagligt som skäl att låta bli, visar en undersökning. Dessutom går det att via internettjänster dölja datorns IP-adress, vilket försvårar möjligheten att avslöja fildelare.

Klyftan mellan upphovsrättslagen och ungas syn på vad som är rätt och fel kan urholka re­spekt för rättsstaten, påpekade tre rättssociologer på DN Debatt nyligen.

Varningen är befogad. Särskilt som samhället, via Ipred och rättegången mot Pirate Bay, nu försöker värna upphovsrätten.

Ipredmotståndare har flaggat för ett annat hot: att skiv- och filmindustrin kan överta polisiära uppgifter, agera privatspanare och hota misstänkta ”pirater” med domstol om de inte betalar skadestånd.

Kritiken är svår att helt avfärda. Samtidigt framstår talet om privatspanare som överdrivet. För att få ut namnet på abonnenten bakom en IP-adress måste bolagen först gå till domstol. Något carte blanche att jaga fildelare får industrin inte. Det skall den heller inte ha.

Men den skulle nog vilja. Liksom andra aktörer som anser sig utsatta för brott.

Den privata bevakningsbranschen växer, uppger branschorganet Sweguard. Vidare finns flera privata säkerhetsbolag som bland annat livnär sig på att utreda brott, till exempel stölder på företag, som kan hamna långt ner på polisens prioriteringslista.

Enligt uppgifter i Helsingborgs Dagblad anlitar säkerhetsföretag personer som pratar och uppför sig som poliser. De kan montera sändare på bilar och dolda kameror i lokaler, kalla till förhörsliknande samtal.

I ett konkret fall beskrivs hur en misstänkt chef efter utredning erkände fiffel och slutade samma dag utan lön. Det var villkoret för att slippa polisanmälan.

Oavsett omfattningen är verksamheten bekymmersam. Risken är att enskilda pressas att erkänna fel de inte begått och sägs upp på oklara grunder.

I ett rättssäkert samhälle måste rågången mellan polisiära och andra uppdrag vara tydlig. Och misstänkta brott anmälas.

Men polisen har svårt att klara sitt uppdrag. Uppklarningsprocenten av anmälda brott ligger på drygt 30 procent och har enligt Brottsförebyggande rådet sjunkit jämfört med 1980-talet.

Svenska domstolar har också problem. En färsk rapport från Centrum för rättvisa visar att domstolarna förra året i 23 000 fall bröt mot Europadomstolens krav på hur lång tid ärenden får ta. Det är inte acceptabelt.

Det ligger nära till hands att se ett samband mellan den privata säkerhetsbranschens växt och rättsväsendets tillkortakommanden.

Nu har regeringen tillfört justisens myndigheter större resurser. Målet är att det skall finnas 20 000 poliser nästa år.

Frågan är om det räcker.

Björn Ramel