Prorektorer och studentrepresentanter vid universiteten i Göteborg och Lund skriver i Sydsvenskan (16.3) om det nya kvalitetsutvärderingssystem för den högre utbildningen som snart skall presenteras.
Arbetet med att ta fram ett nytt system har pågått i flera år. Utredningen tillsattes redan av den förra regeringen. Efter att den lade fram sitt förslag hösten 2007 har ett stort antal remissomgångar genomförts, flera arbetsgrupper har tillsatts och regeringen gav till slut Högskoleverket i uppdrag att sammanfatta detta arbete till ett förslag. Allt detta ligger till grund för den proposition som inom kort presenteras.
Skribenterna i Sydsvenskan förstår inte varför utbildningsdepartementet går ifrån ett förslag från Högskoleverket. Men deras resonemang bygger på en felaktig bild av hur ansvarsfördelningen ser ut. Det är regeringen som inför riksdagen, och därigenom ytterst medborgarna, ansvarar för att de resurser som investeras i den högre utbildningen leder till goda resultat.
Regeringens förslag ligger mycket nära det som Högskoleverket tagit fram. Det finns dock en punkt där vi skiljer oss åt.
En viktig del i regeringens högskolepolitik är att skapa mer frihet för universitet och högskolor att själva utforma sin verksamhet.
En huvuddel i Högskoleverkets förslag handlade om att granska processer, det vill säga hur ett universitet eller en högskola utformar sin verksamhet.
I vårt förslag kommer tyngdpunkten istället att ligga på vilka resultat utbildningarna når.
Självklart är kursplaner och lärandemål viktiga verktyg i kvalitetsarbetet även i fortsättningen, men att de skall utvärderas av en statlig myndighet tycker vi är ett för djupt ingrepp i den akademiska friheten att utforma verksamheten.
Det viktiga är att prestera god utbildning – inte hur de interna styrdokumenten är utformade. Den delen av Högskoleverkets förslag riskerade att skapa fel drivkrafter i kvalitetsarbetet.
% är glada
% är likgiltiga