Hägglund serverar drömförslag
I Brännpunkten.
Slutligen och efter mycket möda och besvär tar regeringen tag i frågan om könsneutrala äktenskap. Jag är inte det minsta förvånad över att det krävdes en borgerlig sådan för att så skulle ske.Efter flera års sjabbel och förhalande insåg den dåvarande socialdemokratiska ledningen (ni vet, HSB) att den (han) varken vågade, orkade eller ens ville göra något åt en av 1900-talets restposter.
Guldläge för den borgerliga alliansen alltså, som så många gånger annars. Ändå kretsar mediedebatten i frågan kring splittringen.
Hanteringen av frågan är en gåta. För det mest radikala förslaget i regeringskretsen kommer faktiskt från kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund. Ett av de tre alternativ som han i förra veckan presenterade i Svenska Dagbladet handlar om att införa en civilrättslig registrering som är lika för alla par oavsett om de har lika kön eller inte.
Den formen av könsneutral samlevnadsbalk är just precis vad Sverige behöver – en samlad lagstiftning som inte diskriminerar utifrån eller gör skillnad på kön, val av ceremoni eller samlevnadsform. Så ser det ut på de flesta håll i världen. Par som vill gifta sig måste gå till rådhuset eller motsvarande samhällsinstitution för att få en juridiskt bindande gemenskap. En ceremoni i kyrka, moské, tempel eller helt enkelt bara en kul fest för att manifestera detta för sina nära och kära är helt upp till var och en.
Som det ser ut nu är det få av dessa val som gills. De som hör till ett samfund som inte har vigselrätt måste ju ändå till rådhuset. Och de som lever ihop men inte vill gifta sig har inte samma juridiska skydd, vilket blir skevt. Väldigt många svenska par lever som sambor och som det är nu värderas deras samlevnadsform lägre av lagen.
Göran Hägglund serverar allianskompisarna ett drömförslag på silverfat och de ignorerar det helt offentligt. Om det skedde på grund av fixeringen vid just ordet äktenskap verkar det småsint – som att det liksom inte går att se det konstruktiva i ett förslag och det goda utfallet av det, bara för att det kommer från kristdemokraterna. Men fixeringen beror naturligtvis på att alliansen inte kan se vidare på frågan, och inkludera alla samlevnadsformer i en och samma balk i lagboken. Sambor kommer fortfarande inte att ha samma skydd i lagen.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) kommer alltså att lämna över frågan till riksdagen för att undvika en direkt regeringskris (allianskrisen är ju däremot ett faktum), där majoriteten kommer att rösta för könsneutrala äktenskap. Konstigt, med tanke på att frågan kunde lösas inom regeringen om bara de tre övriga partierna i alliansen hade nappat på Hägglunds fantastiska bete.
Är man konspiratoriskt lagd kan man misstänka att den moderate partisekreteraren och alliansens überstrateg Per Schlingmann har varit i farten och lagt in ett veto mot en överenskommelse i frågan. En smidig lösning hade nämligen gjort kristdemokraterna ännu mer överflödiga än vad de redan är och att deras profil en gång för alla suddats ut helt. Därför var det också avgörande att grälet blev offentligt.
För kristdemokraternas väljare är det viktigt att enbart män och kvinnor får gifta sig med varandra och det är inte helt omöjligt att dessa väljare skulle ha ränt iväg till Sverigedemokraterna i nästa riksdagsval. Schlingmanns värsta skräckscenario: Sd kommer in, kd åker ut, alliansen upphör.
Måhända hade denna taktiska piruett varit meningsfull och helt förståelig i andra tider. Men i dessa, när just oförmåga att samarbeta är det hetaste i svensk politisk debatt att kasta i ansiktet på motståndarna, då framstår det inte som så begåvat.
0 läsare har reagerat på denna artikel
% är glada
% är likgiltiga
