"Det behövs lite mer is i magen i klimatdebatten"

Opinion.
Lars Berns debattinlägg ”Dags att syna forskarbluffen” i Sydsvenskan den 1 december spinner vidare på hackarnas intrång i University of East Anglias datorer. Detta är inte första och säkert inte sista gången som det ”fria åsiktsutbyte” som Lars Bern hänvisar till dömer ut klimatforskningen som falsk och utan grund. Någon egentlig substans bakom dessa anklagelser saknas dock helt, skriver sex professorer vid Lunds universitet.

Lars Berns inlägg är menad som en bredsida. Den sväller ut långt bortom själva ”hackerhändelsen”. Inlägget är dessutom synnerligen ensidig. Varför tas till exempel inte informationen från det drabbade universitetet upp, vilken anger att 95procent av data som ”man vägrar lämna ut” har funnits tillgängliga. Det finns också en anledning till varför resten inte har kunnat släppas ut, nämligen ägarskap som ligger hos andra, men även det jobbar man på.

Lars Berns bild av händelsen ryms gott och väl inom de allt vidare ramarna om vad det ”fria åsiktsutbytet” om klimatforskningen alltmer har blivit i Sverige – en gatloppsliknande och numera tämligen desperat jakt på forskare, politiker, FN, media och forskningsfinansiärer.

Denna gång handlar det om enstaka citat som har ryckts loss från sina större sammanhang. Handen på hjärtat: vem i stundens hetta har inte någon gång valt ett olämpligt ord? Det finns inte någon ursäkt för dåliga ordval, men det som för oss är det intressanta handlar ändå om forskningen och kunskapsläget.

De ur sitt sammanhang lösryckta e-post, meningar och ord som nu svävar omkring i cyberspace handlar inte om till exempel klimatmodeller, utan om hur det senaste årtusendets temperaturklimat kan analyseras och framställas utifrån trädringar och många andra av naturens klimatarkiv samt direkta mätningar. Det är forskningsområden med helt andra och dessutom många olika metoder. Det viktiga är dock att flera forskargrupper som arbetar med samma frågeställningar får likartade resultat.

Den aktuella händelsen är bra att reda ut, men lite mer is i magen borde man ha än att rusa iväg med lösryckta ord och meningar. Enligt Bern skall Ingenjörsvetenskapsakademin förhöra ”FN-forskare” och ”andra”, vilket är kryptiskt i sig. Inget nytt under solen; Berns kollegor i Stockholmsinitiativet förespråkade i januari (Newsmill 5 januari 2009, http://www.newsmill.se/print/2909 ) en hearing på vetande och tro om klimatförändringarna och deras orsaker på Ingenjörsvetenskapsakademin eller Kungliga vetenskapsakademin. Nu har väl även KVA fallit i onåd, när Bern utlyser att de härmed fått anledning att ångra sin syn på klimatforskningen.

Vi förespråkar ett öppet meningsutbyte om den pågående klimatförändringen och människans roll i den. Vi menar vidare att sådana diskussioner måste bygga på den forskning som bedrivs av en lång rad forskargrupper runt om i världen. Som forskare är det inte vår uppgift att förorda värderingar eller vad som skall beslutas, men det är vår uppfattning att vetenskapen visar att pågående klimatförändringar är reella och att risken för allvarliga globala klimateffekter framöver är mycket stor.

Svante Björck, professor i kvartärgeologi

Georg Lindgren, professor i matematisk statistik

Anders Lindroth, professor i naturgeografi

Markku Rummukainen, adjungerad professor i naturgeografi och ekosystemanalys

Henrik Smith, professor i zooekologi

Martin Sykes, professor i växtekologi

3 december 2009

Relaterade artiklar

Författare:
Publicerad 8 december 2009 16.53
Uppdaterad 8 december 2009 16.53

Opinion
Ledarbloggen
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu