De flesta mellan 15 och 25 år ser inte det faktum att fildelning är olagligt
som skäl att låta bli, visar en undersökning. Dessutom går det att via
internettjänster dölja datorns IP-adress, vilket försvårar möjligheten att
avslöja fildelare.
Klyftan mellan upphovsrättslagen och ungas syn på vad som är rätt och fel kan
urholka respekt för rättsstaten, påpekade tre rättssociologer på DN Debatt
nyligen.
Varningen är befogad. Särskilt som samhället, via Ipred och rättegången mot
Pirate Bay, nu försöker värna upphovsrätten.
Ipredmotståndare har flaggat för ett annat hot: att skiv- och filmindustrin
kan överta polisiära uppgifter, agera privatspanare och hota misstänkta
”pirater” med domstol om de inte betalar skadestånd.
Kritiken är svår att helt avfärda. Samtidigt framstår talet om privatspanare
som överdrivet. För att få ut namnet på abonnenten bakom en IP-adress måste
bolagen först gå till domstol. Något carte blanche att jaga fildelare får
industrin inte. Det skall den heller inte ha.
Men den skulle nog vilja. Liksom andra aktörer som anser sig utsatta för
brott.
Den privata bevakningsbranschen växer, uppger branschorganet Sweguard. Vidare
finns flera privata säkerhetsbolag som bland annat livnär sig på att utreda
brott, till exempel stölder på företag, som kan hamna långt ner på polisens
prioriteringslista.
Enligt uppgifter i Helsingborgs Dagblad anlitar säkerhetsföretag personer som
pratar och uppför sig som poliser. De kan montera sändare på bilar och dolda
kameror i lokaler, kalla till förhörsliknande samtal.
I ett konkret fall beskrivs hur en misstänkt chef efter utredning erkände
fiffel och slutade samma dag utan lön. Det var villkoret för att slippa
polisanmälan.
Oavsett omfattningen är verksamheten bekymmersam. Risken är att enskilda
pressas att erkänna fel de inte begått och sägs upp på oklara grunder.
I ett rättssäkert samhälle måste rågången mellan polisiära och andra uppdrag
vara tydlig. Och misstänkta brott anmälas.
Men polisen har svårt att klara sitt uppdrag. Uppklarningsprocenten av anmälda
brott ligger på drygt 30 procent och har enligt Brottsförebyggande rådet
sjunkit jämfört med 1980-talet.
Svenska domstolar har också problem. En färsk rapport från Centrum för
rättvisa visar att domstolarna förra året i 23 000 fall bröt mot
Europadomstolens krav på hur lång tid ärenden får ta. Det är inte
acceptabelt.
Det ligger nära till hands att se ett samband mellan den privata
säkerhetsbranschens växt och rättsväsendets tillkortakommanden.
Nu har regeringen tillfört justisens myndigheter större resurser. Målet är att
det skall finnas 20 000 poliser nästa år.
Frågan är om det räcker.
Björn Ramel