Gröna avhopp är dåliga nyheter

Heidi Avellan.

Miljöpartiet måste ändra sin syn på Moderaterna och vara öppen för att bilda regering både med S och M.

Med de orden lämnar nu Mikaela Valtersson – ett av partiets starkaste namn, gruppledare för partiets riksdagsgrupp och ekonomisk-politisk talesperson – nu riksdagen. Bakom beslutet ligger att hon inte utsågs till språkrör och nu söker nya utmaningar.

Kloka ord. Men en dålig nyhet.

Och som om hennes besked på lördagens DN Debatt inte vore illa nog för partiet så avslöjar förra språkröret – det bästa partiet någonsin haft – Maria Wetterstrand i dagens Eskilstuna-Kuriren att också hon sadlar om och blir fristående grön debattör.

Beslutet meddelade hon sina närmaste partikamrater igår. Bakom ligger familjeskäl: hennes make Ville Niinistö är färsk miljöminister i Finland och paret har två små barn. Ett knepigt livspussel blir nu lite lättare.

Att detta är en stor förlust för MP är solklart. Men inte bara för partiet.

Maria Wetterstrand är en politiker som uppskattas av långt fler än Miljöpartister, en politiker som kan och vågar tala enkelt om svåra frågor. Under hennes tid som språkrör har partiet normaliserats från en helskäggens och näbbstövlarnas stolleklubb till ett modernt grönt parti som visar att det förstår politikens villkor och är berett att ta ansvar.

Med henne har MP blivit ett storstadsparti, latteliberalernas förstahandsval.

Och Sveriges tredje största parti.

Plumpen i protokollet är att det rödgröna samarbetet förde MP under Wetterstrand och Peter Eriksson långt vänsterut.

Mikaela Valtersson var motkraften.

Hon vågade också under den förra mandatperiodens hårda blockpolitik samarbeta över blockgränsen – tillsammans med Moderaterna verkade hon för ökad arbetskraftsinvandring. Hon personifierar sitt partis liberala tendenser och ett nytänkande som svensk politik så väl behöver.

Här har språkrören Gustav Fridolin och Åsa Romson en hel del att bevisa – även om Fridolin till Ekot idag säger att han inte utesluter samarbete med M.

För, som Valtersson skriver på DN Debatt, så räcker det inte att samarbeta bara i vissa frågor: ”Vår uppgift är att genomföra förändring. Inte att upprätthålla ett omodernt blockpolitiskt tänkande.”

Att surra sig vid vänstermasten är märkligt för ett parti som skulle bli ett alternativ.

Att dessa två gröna toppolitiker nu söker nya utmaningar är riktigt bra. Politiken ska inte vara ett jobb och livskarriär. Till och med de bästa politikerna är utbytbara – synd bara att det ofta är mer mediokra som klamrar sig fast vid uppdraget.

Inga orimliga beslut, alltså.

Inga helt oväntade besked.

Men likafullt är dagens gröna nyheter dåliga nyheter långt utanför de grönas egna led.

Författare: Heidi Avellan
Publicerad 27 augusti 2011 19.24
Uppdaterad 27 augusti 2011 19.24

Heidi Avellan
Ledarbloggen
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu