Mera tid till mamma – och pappa

Publicerad 24 mars 2007 0.03 Uppdaterad 24 mars 2007 0.03

Heidi Avellan.
En litterär scen med potential att bli en samtidsikon är den där en framgångsrik börsmäklare och småbarnsmamma mitt i natten går loss på köpta bakverk – så att de skall se hembakta ut: ”Det är morgonen före julspelet i skolan och jag står här och bankar på fruktpajer.”

Kate Reddy i Allison Pearsons bästsäljare 28 timmar på ett dygn är en brittisk Kvinna Som Fuskar, en mamma som inte anstränger sig tillräckligt för sina barn. Men hon har drösvis med medsystrar i andra länder; så många att den populära litteraturen för unga kvinnor, chick-lit, nu drygt tio år efter Bridget Jones dagbok fått uppföljare i mummy-lit.

Också svenska kvinnor som inte hinner baka tårtor till ungarnas skolavslutning utan skuldmedvetet slinker in med köpebröd känner igen sig. Av någon anledning skall det fortfarande vara hembakt – även om föräldrarna arbetar, även om det aldrig annars bakas i familjen.

”Det har kommit något Bo Bedre över oss alla och när allt skall vara perfekt så förstår jag gott att man inte har överskott till barn nummer tre”, konstaterade Danmarks konservativa familjeminister Carina Cristensen nyligen i Berlingske Tidende.

Hon vill att danska familjer skall skaffa tre barn, mot dagens 1,8. Själv är hon, pikant nog, barnlös – ”jag har för bråttom just nu” – men också något på spåret:

Barn har blivit ett livsprojekt till den grad att det hela blir för stort och tre barn övermäktigt. Trots heltidsarbete skall vi leva upp till den konventionella glansbilden av familjen, hemmet och det perfekta livet.

Utan att ha 28 timmar i dygnet.

Även den som prutar på kraven känner av tidspressen.


Det skall bli billigare ett köpa hushållsnära tjänster. Men många tvekar: en Sifoundersökning i Aftonbladet härom veckan visade att åtta av tio svenskar inte tänker utnyttja den subventionerade hjälpen.

Mest intresserade är, föga oväntat, kvinnor mellan 30 och 49 år.

Dock inte Expressenkrönikören Linda Skugge, uppenbarligen: ”Hur kan man veta att städaren inte använder samma trasa i badrum och kök?”, skrev hon i lördags. Hon misstänkte – äcklad – att städarna ”av ren okunskap” eller ”för att de hatar sitt jobb” skulle torka köksbordet med samma trasa som toan.

Och det är klart, den som saknar förtroende för andras fackkunskap gör klokt i att städa själv. Precis som de som betraktar städning som ”pigjobb”.

Men alla som inser att det är dags att sluta låtsas att vem som helst kan städa eller att tiden räcker till allt viktigt har skäl att oroa sig över att reformen med skatterabatt på hushållsnära tjänster dröjer.

I torsdags var det sista dagen att lämna in propositioner som skall hinna behandlas av vårriksdagen. Lagförslaget om hushållsnära tjänster är försenat på grund av invändningar från Lagrådet. Finansdepartementet räknar dock fortfarande med att lagen kan träda i kraft den 1 juli.

Enligt förslaget skall man kunna dra av upp till 50000 kronor per år. Men vad som skall kallas hushållsarbete är knepigare, var hemmet skall finnas är oklart och vad som räknas som bostad diffust.

Ytterligare en gång får alltså regeringen bakläxa för sitt förarbete. Pinsamt – för det här är en profilfråga för den borgerliga alliansen.

Regeringen måste få en rätsida på detta.

För näringsminister Maud Olofsson (c) har rätt åtminstone i att det – i många familjer – handlar om en jämställdhetsreform: ”Kvinnor skall inte behöva gå ner till deltid för att hinna städa hemma.”


Den färska valanalysen visar att det fortfarande mest är män som röstar på moderaterna: skillnaden mellan män och kvinnor var 8 procentenheter i senaste val. Inte heller bland offentligt anställda gjorde moderaterna särskilt väl ifrån sig.

Här finns alltså röster att fiska.

Men socialdemokraterna bjuder hårt motstånd. ”Sträck på er alla kvinnor i hela arbetarrörelsen, för det här gäller er också”, sade Mona Sahlin efter att hon valts till ordförande förra helgen. Kvinnor och offentligt anställda har höga förväntningar på henne.

Trots att Sahlin vill stöda entreprenörer och tjänstesektorn så tar hon avstånd från skattelättnader för hushållsnära tjänster. Trots chansen att skapa riktiga jobb, med pensionspoäng och försäkringar. Trots behovet av mer hjälp i vardagen.

Skatterabatten kan alltså bli en vattendelare – och med tanke på nästa val är det viktigt att regeringen lyckas leverera vad den lovat.

Tidsbristen och kraven försvinner inte bara för att vi blundar och önskar. Hembakt må vara lyx, men inte rent hemma.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Mera tid till mamma – och pappa"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu