Rut är populär

Publicerad 25 juli 2010 0.03 Uppdaterad 25 juli 2010 0.16

Huvudledare.
Färska siffror om rut-avdraget fick i veckan Dagens Nyheter att skriva om en ”explosiv” tillväxt.
Svenskarna köper idag, enligt Skatteverket, hushållsnära tjänster för nästan 190 miljoner kronor varje månad. Antalet personer som sedan 1 juli 2009 köpt tjänsterna uppgår till över 200 000, en ökning med över 100 procent jämfört med 2008.

Inte nog med det.

I en passus skriver DN:

”De beräkningar som finns ­tyder på att systemet ännu kostar staten en slant men att nettot närmar sig plus minus noll. Enligt Konjunkturinstitutet skulle rut i princip gå jämnt upp då drygt 10 000 personer nyanställts.”

Intressant.

Det kanske tyngsta argumentet mot rut-avdraget, ett fullt legitimt argument, är att det kan stjäla resurser från andra delar av välfärden.

Men om så inte sker? Om det visar sig att Rut (rengöring, underhåll, tvätt) inte bara underlättar mångas vardag, förvandlar svarta jobb till vita, ger jobb och social trygghet åt inte minst ungdomar och invandrare – utan dessutom ger staten ett överskott?

Idag uppges drygt 11 000 personer arbeta i branschen. Men de väntas bli fler. Varje månad tillkommer ungefär 20 000 nya rut-kunder. De vill ha assistans med till exempel matleveranser, städning och – allt oftare – barnpassning.

De rödgröna tänker, om de vinner valet, avskaffa rut-avdraget.

Mona Sahlin, Socialdemokraternas ordförande, berättar i sin bok Möjligheternas land om hur hennes farmor sydde åt utrikesminister Carl Bildts familj. Samtidigt slår Sahlin fast:

”Problemet är inte tjänsterna – problemet är den politiska prioriteringen.”

Satsa resurserna på kunnande, utbildning, vilket stärker Sveriges konkurrenskraft, resonerar Sahlin.

Spetskompetens behövs också. Men det behöver inte utesluta rut-avdrag.

Märkligast är nog att Sahlin skriver att ”väljarenkäter har också visat att vi har medborgarna med oss”.

Visserligen kan enkäter ge de mest skiftande svar, beroende på urval och frågeformuleringar. Men under våren har en rad ­undersökningar visat motsatsen:

Två av tre svenskar vill ha kvar Rut, enligt Svenskt Näringsliv. 70 procent är för skattereduktionen, 12 procent emot den, enligt ­Demoskop. Ännu mer talande är Almegas studie av gruppen ”blockosäkra väljare” – här är 75 procent positiva till rut-avdraget medan 16 procent är negativa.

Rut kan avgöra valet.

Statsvetarprofessorn Henrik ­Oscarsson påpekade i mars att som nummer tre på listan över orsaker till att S-väljare i valet 2006 bytte till ett borgerligt parti kom ”Tillåta avdrag för hushållsnära tjänster”.

Avdragets popularitet har till och med skapat gurgel inom den borgerliga alliansen. I fredagens Expressen ombads Centerledaren Maud Olofsson kommentera att ”Anders Borg (moderat finansminister) snodde ditt rut-avdrag”. Då svarade Olofsson att Centern är mer trovärdig i rut-frågan – moderater ”har mycket svårare att hävda att det är en reform för vanliga människor”.

Nog är Rut populär.

Många behöver henne.

Många kan rösta på henne.

Rut bör få förlängt.

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu