Svaret:
Hundratusentals afghaner.
Idag kan de på nytt gå till valurnorna för att utse 249 ledamöter till parlamentets underhus.
Det skulle kunna beskrivas som ett val mot alla odds.
Säkerhetssituationen betecknas som, om möjligt, ännu sämre än vid förra årets presidentval. ”Detta är förmodligen en av världens värsta platser, vid ett av världens värsta tillfällen, att hålla val”, menar FN:s särskilda sändebud i Afghanistan, Staffan de Mistura.
Talibanerna, som uppmanar till valbojkott, har hotat med att attackera såväl väljare som valarbetare och kandidater. Också utländska observatörer och biståndsarbetare har utpekats som måltavlor.
Det är inga tomma ord.
FN har registrerat 240 incidenter de senaste två månaderna och bara dagar före valet kidnappades två parlamentskandidater och arton valarbetare. I några regioner har kandidaterna valt att lägga ner sina kampanjer, eftersom de har bedömt att riskerna är för stora.
Det är långt ifrån säkert att de sammanlagt 280 000 poliser och soldater som är satta att bevaka och beskydda vallokalerna räcker till för att förhindra våldsamheter. Då har ändå myndigheterna, med hänvisning till säkerheten, redan beslutat att flera hundra vallokaler i de mest våldshärjade områdena inte skall öppnas.
Framsteg har gjorts för att minska möjligheterna till valfusk. Valkommissionen har blivit mer självständig och kontrollen över valurnorna och röstsammanräkningen har förbättrats.
Men mycket återstår att göra.
Avsaknaden av en vederhäftig vallängd är kanske alltjämt det största problemet. Det öppnar möjligheter för korrumperade och partiska valarbetare att fylla valurnor med falska röster, vilket skedde i stor utsträckning i 2009 års presidentval.
Afghanistan har långt kvar till helt fria och rättvisa val.
Men förhoppningsvis är de demokratiska framstegen tillräckligt stora för att omvärlden skall behålla sitt engagemang. Och afghanerna sitt hopp.