Aldebe skickade ut ett brev till samtliga riksdagspartier med ”krav och önskningar från muslimska minoriteten i Sverige”. Han hotade med att de flesta muslimer kan bli soffliggare i valet i höst.
Några av hans idéer:
Att den svenska familjerätten anpassas till islam, så att till exempel skilsmässor först måste godkännas av en imam. Att pojkar och flickor får separat simundervisning. Att imamer får undervisa i islam i kommunala skolor. Att en lag stiftas så att muslimer får betald ledighet under sina högtider.
Tankarna är orimliga. På flera plan.
*Allas likhet inför lagen är en viktig princip som slås fast i Regeringsformen, en grundlag.
På 1990-talet föreslogs att nyanlända invandrare skulle få skattesubventioner för att kunna jobba med hushållstjänster. Förslaget förkastades för att särlagstiftning är en dålig idé.
*Det behövs inte mer religion i politiken och lagarna, snarare mindre. Påbud om religion beskär individers frihet. Det blir svårare att andas.
Staten och lagstiftningen måste vila på sekulär grund. Ett värde som jämställdhet skall inte få naggas i kanten av att imamer styr familjerätten.
*Sverige får inte svika invandrarkvinnorna.
Även muslimska flickor behöver lära sig att simma. Inte heller muslimska kvinnor skall tvingas redogöra för religiösa ledare varför de vill skilja sig.
Men, och det är viktigt att betona:
Det handlar inte om att respektlöst nonchalera muslimers tro eller förringa deras känsla av utanförskap. Men det är helt enkelt fel att lagstifta.
Imamer kan erbjuda elever islamundervisning på fritiden. Dialog bör räcka för att få badhus att införa särskilda kvinnotimmar i bassängen. Lediga och betalda högtidsdagar är snarast en avtalsfråga, ingen sak för lagstiftare.
I Ekot igår sade Aldebe – efter att ha fått mothugg av andra muslimska företrädare i Sverige – att det var ”ett stort missförstånd”:
Han krävde inte alls särlagstiftning för muslimer, påstod han, trots att han i brevet använt ordet särlagstiftning elva gånger. Han ville bara ”anpassa våra lagar” så att muslimer kan känna sig trygga i samhället.
Om Sverige vill ha mer av ”vi och dom”-tänkande, mer av motsättningar, mer högljudda protester vid moskébyggen och mer segregation, då bör det satsas på särskilda lagar för muslimer.
Verklig trygghet bygger på integration.
18% är glada
6% är likgiltiga