Papper för miljarder

Enligt verket för näringslivsutveckling, Nutek, ligger företagens samlade kostnad på nästan sex miljarder kronor om året.

Det är frestande att tala om blankettraseri.

Sammanlagt handlar det om 90 myndigheter som begär in

94 miljoner blanketter varje år, hävdar Nutek. Det är en kraftig ökning jämfört med den studie som Statskontoret gjorde i slutet av 1990-talet. Då rörde det sig om 73 miljoner papper som skyfflades runt på 75 olika myndigheter.

Och detta enbart för ett enda lagområde, låt vara det mest omfattande. Många företagare måste också ägna åtskilliga timmar åt krävande pappersexercis för att hantera allt från momsredovisning till olika slags tillståndsansökningar och rapporteringsplikter.

Häromåret uppgav Svenskt Näringsliv att den byråkratiska ryggsäcken kostar företagen uppemot 30 000 kronor per år och anställd. Den uppskattningen verkar inte alldeles orimlig.

Det är mycket tid och pengar som skulle kunna investeras klokare.

Förvisso går en del lagar, regler och byråkrati aldrig att helt och hållet komma ifrån. Dessutom är mycket av administrationen nödvändig för att företagen skall kunna styra sin verksamhet rationellt.

Det hindrar inte att behovet av förenklingar och lättnader på många områden är överhängande. Sådana insatser är nödvändiga för att underlätta framväxten av nya företag och nya jobb. Det kan inte nog understrykas.

Ställd inför Nuteks siffror medgav statssekreteraren på näringsdepartementet Sven-Eric Söder i Ekot att lagstiftningen ”i någon utsträckning” åderlåter företagen på tid och resurser.

Regeringen har kommit med sådana medgivanden förut och även lovat lättnader i regelverken. Men alla löften har hittills stannat vid ord. Inte ens när Riksrevisionen i en rapport 2004 krasst konstaterade att regeringen ”i påfallande liten utsträckning” ägnat sig åt uppgiften blev det någon fart på arbetet.

Men om regeringen är ovillig eller oförmögen att gripa sig an problemen verkar den borgerliga oppositionen desto ivrigare. Kristdemokraternas Mats Odell lovade igår att partiet vid en eventuell valvinst skall ta fram en plan ”för hur minst 25 procent av företagens administrativa regelbörda skall kunna tas bort till 2010”.

I arbetslivet är effektiviseringar och förenklingar en nödvändig del av vardagen för att produktionen skall bli smidig och effektiv. Det borde kunna gälla också för byråkratin.