Modellens sanna fiende

Hotell- och restauranganställdas förbund har accepterat uppsägningen. Ett annat förbund – Syndikalisterna SAC – gör det inte.

Strejk och blockad är legitima metoder i en arbetskonflikt. Ett fackförbund har inte bara rätt att försvara sina medlemmars intressen. Det är dess uppgift.

Det hindrar inte att situationer kan uppstå där tredje man oförskyllt drabbas till följd av stridsåtgärder. Här har arbetsmarknadens parter ett gemensamt intresse av att begränsa skadorna och olägenheterna.

Det är avgörande om allmänheten inte skall tappa förtroendet för parternas förmåga att hantera konfliktvapnen.

Frågan är om Syndikalisterna klarar balansgången.

Enligt ett brev som SAC skickat till restaurangen är ”stridsåtgärdens yttersta syfte att Izakaya Koi ska gå under”. Om resten av personalen därigenom pressas ut i arbetslöshet spelar uppenbarligen ingen roll.

Efter regeringsskiftet växte farhågorna om att konflikterna på arbetsmarknaden skall bli fler och hårdare. Den borgerliga regeringens beslut att förändra a-kassan tolkades på många håll i fackföreningsrörelsen som en krigsförklaring.

Dessbättre har tonläget dämpats något. Anders Ferbe i IF Metalls förbundsstyrelse har påtalat det orimliga i politiska strejker.

Samtidigt har moderaterna i regeringen i det närmaste vänt ut-och-in på sig själva i försöken att beveka facket.

”Jag vill ha starka fackföreningar”, sade Anders Borg, Jusekmedlem och tillika finansminister till TT härförleden. Och igår lovade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) att den borgerliga regeringen precis som den socialdemokratiska skall försvara den svenska arbetsmarknadsmodellen inför EG-domstolen i det så kallade Vaxholmsfallet.

Regeringen har sina skäl att – åtminstone för stunden – inte riva i en arbetsmarknadsmodell som trots allt fungerar bra och som är starkt förankrad hos medborgarna.

Vilda strejker och till synes obegripliga konflikter kan raskt ändra på det. Därvidlag har Syndikalisterna, inte minst i Skåne, utmärkt sig genom en rad aggressiva aktioner i Malmö-Lundregionen det senaste året.

Men tilltagen är omstridda internt och har lett till avhopp. Den avgångne avtalssekreterare Björn Mohlin menar att de som är pådrivande inte är intresserade av fackligt arbete. ”De vill bara mucka gräl”, sade han till Sydsvenskan i mars.

Nu är de på gång igen, vid Lilla torg i Malmö.

Med sådana vänner behöver fackligt anslutna inga fiender.