Bråka mer i alliansen

Erik Ullenhag, fp:s partisekreterare, gick på DN Debatt igår lös på alliansbrodern centern. I och för sig, skrev Ullenhag, kallar sig partiledaren Maud Olofsson socialliberal men det är ”snarare en nyliberal utveckling vi ser i centerpartiet”. Det innebär en risk för minskad trovärdighet för alliansen, menar han.

Ullenhag verkar inte veta vilken fot han skall stå på:

Å ena sidan säger han att det är bra att centern blivit mer liberalt. Å andra sidan beklagar han att partiet blivit nyliberalt. Å tredje sidan menar Ullenhag att det är ”vitaliserande” att nyliberala tankar vinner insteg i centern.

Liberalism är ett vackert men också marigt ord. Innebörden kan variera. Det Ullenhag nu stämplar som nyliberala farligheter fanns för bara något år sedan i varje rättroende moderats åsiktsarsenal.

I centerns breda lager återfinns nygamla tankar om grundtrygghet och en skepsis mot arbetsrätten. Men mer nyliberala tankar – platt skatt, marknadshyror och kraftigt sänkta skatter – förknippas främst med Cuf-ordföranden Fredrick Federley och hans debattglada apostlar. Och den kretsen har sannerligen gjort den ideologifattiga centern spänstigare.

Kanske har Ullenhag, som borde ha händerna fulla med att dra sitt eget batonghögerparti i socialliberal riktning, något syfte med sitt utspel mot centern förutom att värna socialliberala värden.

Att vinna tillbaka liberala väljare från c, givetvis.

Att positionera sin egen person? Inte uteslutet. På torsdag är det precis tio år sedan Lars Leijonborg valdes till fp-ordförande. När Leijonborg, som 1997 var en motvillig nödlösning, så småningom avgår lär Ullenhags namn vara hett.

Men det är omöjligt att Ullenhag vill ha tillbaka den gamla centern – det obegripliga nejsägarparti som under Olof Johansson, de verbala saltomortalernas mästare, helst samarbetade med socialdemokraterna.

Borde Ullenhag sitta still i alliansbåten och knipa käft? Absolut inte.

Igår sade partisekreteraren Anders Flanking (c) att fp-utspelet var ”löjligt”. Hans moderata kollega Per Schlingmann ansåg det vara ”olyckligt”.

Tvärtom. Det är bra om allianspartierna bråkar mer.

Mellan valen måste alliansens partier få chans att profilera sig och pröva argument. Det måste vara högt i tak och utrymme för intern debatt. Hur skall en regerande borgerlighet annars kunna mejsla ut den politik som är bäst för Sverige?

Kom igen, centern. Ge tillbaka. På honom bara.