Vi skall göra den till en stor moské, sade en medlem ur Hamas milis. En annan Hamasmedlem deklarerade i radio att ”den gamla eran är över” och att ”eran av rättvisa och islamistiskt styre har kommit”.
Det var i onsdags som Hamas milis belägrade Gaza stad. Kvinnor, deras män och barn ur den Fatahlojala Bakrklanen fördes med händerna knäppta bakom nacken till en stor moské. Två kvinnor som försökte ta en sjuk dotter till läkare sköts ihjäl.
”Stoppa kriget”, skanderade ett tusental civila demonstranter inne i staden – och blev beskjutna av Hamas milis. En person dog. Även i staden Khan Yunis besköt Hamas en stor grupp antivåldsdemonstranter. En person skadades allvarligt.
Hamas och Fatah. Två palestinska rörelser. Som åtminstone hittills klarat att sitta i samma regering.
Två bröder i en bur, med otillräckligt med mat, med orent vatten och med för små resurser för att sköta ett samhälle – det är klart att det blir krig då, resonerade den palestinske utrikesministern Ziad Abu Amr häromdagen.
Också Christer Nordahl från FN-organisationen UNWRA som intervjuades igår i P1 Morgon tonade ned Hamas övergrepp. Civila attackeras inte, hävdade han och frikände sedan Hamas från anfallskriget. Ansvaret för krigandet och dödandet lade Nordahl på det internationella samfundets bojkott av Hamas och indragna bistånd sedan Hamas vann valet i januari 2006.
Men det är inte det internationella samfundet som vägrar erkänna Israels rätt att existera. Det är Hamas.
Och det var inte det internationella samfundet som sköt mot civila demonstranter. Eller sköt två kvinnor som sökte läkarvård för ett barn. Eller angrep palestinska nationella säkerhetsstyrkor och sprängde sin regeringspartners, Fatahs, högkvarter i Gaza i luften.
Det var Hamas.
President Mahmud Abbas har upplöst den palestinska samlingsregeringen på rekommendation av PLO. Dess auktoritet är urgröpt och den har misslyckats med sitt syfte, att sätta stopp för våldet och att bidra till att bojkotten lyfts. Och EU beslutade igår att helt strypa sitt humanitära bistånd till Gaza på grund av våldsamheterna.
Arabförbundet väntas ta sig an den palestinska konflikten de närmaste dagarna. Det kan behövas.
Hoppet om fred i Mellanöstern och – på sikt – en tvåstatslösning får inte överges. Det måste gå, trots att ett palestinskt inbördeskrig och en islamisering av Gaza knappast får optimismen att spira.
% är glada
% är likgiltiga