Dags att koppla av

Publicerad 26 juli 2007 0.02 Uppdaterad 26 juli 2007 0.02

Huvudledare.
I slutet av 90-talet svepte en liberaliseringsvåg över Europa. Synen på narkotikakonsumtion nyanserades. Prostitution legaliserades i Belgien, Tyskland och Holland.

Nu har vinden vänt och Sverige som aldrig nåddes av den socialpolitiska liberaliseringen har blivit en förebild, åtminstone i norra Europa. Sverige som försvarar sin alkoholpolitik och behåller sin relativt stränga narkotikalagstiftning.

I slutet av 90-talet gick Sverige istället i mer restriktiv riktning och stiftade en lag som kriminaliserade sexköp. Människohandel nämns inte i förarbetena till lagen. Begreppet blev känt senare, på 2000-talet, genom FN-traktat som åtföljdes av strafflagstiftning i alla västvärldens länder.

Lagen gällde sexköp i strikt bemärkelse och motiverades på samma sätt som Tysklands beslut om legalisering av prostitution:

Jämlikhet.

Jämlikhet ur ett individuellt perspektiv i Tyskland. Jämlikhet ur ett strukturellt perspektiv i Sverige.


I Tyskland finns uppskattningsvis 400 000 prostituerade. Tanken var att en legalisering skulle motarbeta diskrimineringen av prostituerade. Målet var att de skulle behandlas på samma sätt som alla andra medborgare.

Men någon radikal förbättring av de prostituerades villkor har inte skett. Bara 1 procent av alla prostituerade har anslutit sig till a-kassa. Miljöpartiet de gröna som stödde de prostituerades riksförening och som var pådrivande till lagen är idag i opposition. Regerande CDU, kristdemokraterna, ogillar lagen. Vinden har vänt.

I Sverige finns, relativt sett, färre prostituerade. En förklaring till den mindre andelen är framgångsrik opinionsbildning: den svenska feministiska rörelsens kamp och utbyggnaden av dagis på 70-talet.

Genom sexköpslagen har prostitution försvunnit från gatorna. Någon riktig utvärdering av lagen har ännu inte gjorts och det verkar heller inte behövas. Lagen har stöd av 80 procent av det svenska folket. Folkpartiet och moderaterna som 1998 var emot sexköpslagen har sedan dess ändrat åsikt.


Nu vill Thomas Bodström (s), ordförande i justitieutskottet, fortsätta på den inslagna strafflagsvägen i kampen mot strukturellt kvinnoförtryck. Han förespråkar att kopplerilagen avskaffas och koppleribrott istället betraktas som människohandel.

Koppleri i nuvarande lagstiftning betraktas som ett brott mot staten och inte mot individen och är således förlegad, säger Bodström.

Genom Bodströms förslag tydliggörs att denna verksamhet aldrig kan betraktas som ett frivilligt avtal.

Det låter helt logiskt.

Större eller mindre text



1 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

0% är likgiltiga

100% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Dags att koppla av"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu