När skolan går med vinst

Publicerad 7 december 2007 0.04 Uppdaterad 7 december 2007 0.04

Huvudledare.
Högre kvalitet, större utbud, hårdare konkurrens. I många avseenden har friskolorna haft en gynnsam inverkan också på utvecklingen i de kommunala skolorna – till gagn för såväl elever som lärare och annan skolpersonal.

Är det då alldeles orimligt att tänka sig att de som investerar i, driver och utvecklar friskolor också tjänar en slant?

Det borde det inte vara, men debatten lär ta ny fart efter den kartläggning av de sex största bolagen i friskolebranschen som Svenska Dagbladet presenterade igår. Enligt tidningen stannade den sammanlagda vinsten för bolagen på 150 miljoner kronor.


Ingen stor sak, kan tyckas. I synnerhet som deras verksamhet omsluter flera miljarder om året. Avkastningen ligger, för att tala med utbildningsminister Jan Björklund, på ”bankräntenivå”. Hans slutsats är att ”den som vill tjäna pengar göre sig inte besvär att starta friskola”.

Vinst är ett kvitto på att ett företag är effektivt och rationellt och tillhandahåller produkter eller tjänster som är efterfrågade. Men viktigare än storleken på vinsten är vad ägarna gör av den.


Den tidigare socialdemokratiska regeringen förberedde en lag som skulle förbjuda friskolorna att dela ut eventuellt överskott till ägarna. Därav blev dessbättre intet. Ett maktskifte kom emellan och frågan är nu död och begraven.

Dessutom dröjer det sannolikt innan de som satsat pengar i friskoleföretagen får utdelning på sina investeringar.


Friskolor är inget för den som är ute efter snabba klipp, menar Marcus Strömberg, VD för Academedia. Han hävdar att de oseriösa aktörerna har slagits ut av skolor som driver en väl fungerande verksamhet.

Mikael Nachemson, VD för Bure Equity, som genom företaget Anew learning driver ett fyrtiotal förskolor, grundskolor och gymnasier, försäkrar att ”vi har aldrig tagit ut någon vinst ur skolverksamheten, allt återinvesteras i bolaget”. Det kan betyda allt från inköp av nya datorer till uppköp av andra skolor.


Framförhållning är av nöden. Det gäller särskilt bland gymnasieskolorna. Redan nu råder överetablering på sina håll. Inom några år blir konkurrensen knivskarp när årskullarna krymper med en fjärdedel.

Då kommer både kommunala skolor och friskolor att tvingas slå igen. ”De som har bra planering och bra lokaler kommer att klara sig”, spådde Mats Söderberg, gymnasieansvarig på Sveriges Kommuner och Landsting härförleden.

Renommé och kvalitet blir nog så viktigt.


Skolor som får rykte om sig att sätta ägarnas vinst före utbildningens innehåll och standard lär få evigt lov.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "När skolan går med vinst"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu