Partiet som ingenting lärt

Jubileet firades i söndags med bland annat ett seminarium i Gamla riksdagshuset.

En alldeles speciell plats under firandet intogs av förre partiledaren C H Hermansson, som själv fyller 90 om några dagar.

Inför den stundande högtidsdagen uppmärksammades Hermansson, ordförande i partiet åren 1964–1975, i vänstertidningen Flamman. Det är en talande intervju. Inte minst för det den säger om dagens vänsterparti, där den gamle ledaren blivit något av en ikon för den generation av nykommunister som numera anger takt och ton i partiet.

Med tanke på vad kommunismen åstadkom i form av massmord och brutalt förtryck under det förra seklet hade det varit klädsamt med lite självrannsakan. Men mycket längre än till att fördöma Sovjetledaren Josef Stalin vill Hermansson inte sträcka sig. Sedan gör han snabbt ett tillägg:

”Men Stalins brutala maktutövning hade ingenting med kommunism att göra.”

Samma sak gäller då, får man förmoda, Mao Zedongs Kina, Wladyslaw Gomulkas Polen, Walter Ulbrichts Östtyskland, Kim Il Sungs Nordkorea, Fidel Castros Kuba, János Kádárs Ungern och så vidare. Överallt – precis överallt – förvanskades den äkta, den sanna kommunismen?

Lika obenägen som C H Hermansson är att dra lärdom av 1900-talets historia, lika ovilligt är det parti han en gång ledde att göra upp med det förflutna.

På partikongressen i Växjö 2000 gjorde dåvarande partiledaren Gudrun Schyman ett försök:

”Vi har en gång för alla brutit med den kommunistiska traditionen /.../ Kommunismen som rörelse och samhällssystem tillhör historien. Som begrepp förvirrar och fördunklar det mer än det förklarar.”

Den kampen förlorade Schyman. Istället följde en kom-munistisk renässans. Förnyarna inom partiet manövrerades ut. Schymans efterträdare 2004 blev Lars Ohly, en av dem som själv kallade sig kommunist och som när han sedan, långt om länge, slutade med det var noga med att framhålla:

”Jag är fortfarande kommunist i den bemärkelse jag själv lägger i begreppet.”

Ett nytt partiprogram skall antas på kongressen nästa år. Till det som inte ändrats i förslaget är de undanglidande formuleringarna om Sovjetunionen:

”De socialistiska idealen krossades i stater som tog sig socialismens namn. Av detta har vänstern dragit viktiga lärdomar.”

Vilka dessa lärdomar är framstår för en utomstående som en gåta.

I en opinionsmätning av Demoskop, publicerad i Expressen igår, får vänsterpartiet 4,2 procent.

Kanske har väljarna snart lärt sig att vänsterpartiet inget har lärt.