Kusliga kuren

Det var budskapet när socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) intervjuades i Ekot igår med anledning av att regeringen skickat en skrivelse om en ny rehabiliteringskedja på remiss.

En del av förslaget handlar om att ge sjukskrivna personer rätt till tjänstledighet för att söka och pröva ett annat arbete.

Det är ett utmärkt förslag.

Det lite bistrare beskedet från regeringen är att den som inte är beredd att byta arbete efter sex månader riskerar att förlora sin sjukpenning.

Från och med den 1 juli nästa år väntas reglerna dessutom ändras så att en person som inte klarar sitt ordinarie jobb, men inte anses helt arbetsoförmögen, efter tre månader skall tvingas pröva andra uppgifter på sin arbetsplats. Efter sex månader skall arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden.

I skrivelsen framkommer att regeringen tänker sig undantag för dem som väntar på operation, har ”allvarliga sjukdomar” eller särskilda skäl.

Intentionen är det inget fel på. Regeringen vill – och måste – minska de långa sjukskrivningar som både bryter ned individer och tär på statsfinanserna.

Enligt Husmark Pehrsson skall personer som är sjuka och har nedsatt arbetsförmåga känna sig förvissade om att de skall få sjukpenning eller sjukersättning.

Å ena sidan aviserar regeringen strängare regler. Å andra sidan vill den inge ett slags trygghetskänsla. Det senare lyckas den sämre med.

Redan under gårdagen haglade kritiken mot regeringens förslag. En del invändningar var berättigade – som den om risken för godtycke:

”Det kräver att varje aktör sköter sin del. Om någon fallerar kan det bli stora konsekvenser för den enskilde”, säger Sofia Bergström, som arbetar med socialförsäkringsfrågor på Svenskt Näringsliv och i grunden är positiv till regeringens förslag för att få ned de långa sjukskrivningstiderna.

Under det senaste decenniet har hundratusentals sjukskrivna människor lämnats i sticket. Deras rehabilitering har varit allas och ingens ansvar.

Den borgerliga regeringen tänker stärka företagshälsovården och införa en rehabiliteringsgaranti. Det är viktiga åtgärder.

Men för många medborgare lär förslagen till nya regler te sig svåra att överblicka. En del sjuka lär känna sig jagade av snäva tidsgränser och av risken för att bli inlåsta i ett slags fyrkantigt system där regler blir viktigare än individen.

Ingen kan heller klandra de friska medborgare som, i tider av uppstramning, känner sig tvungna att spara i ladorna.