Klipp till bilisterna
Huvudledare.
Vad biter på trafiksyndare? Vad hjälper mot hänsynslösa bilister som vrålkör mitt i stan, kör mot rött eller struntar i att hålla avstånd?Tydligen inte böter.
Den 1 oktober 2006 höjdes trafikböterna kraftigt i Sverige, men effekten blev inte långvarig. Däremot har hastigheten sjunkit på vägar som fått nya fartkameror.
Det finns fler idéer.
Och infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) kan gott lyssna.
På Transportforum i Linköping igår presenterade Vägtrafikinspektionen huvudtankarna i sin utredning om ett svenskt pricksystem, tankar som Sydsvenskans Bil & Trafik tidigare skrivit om och som inom några veckor överlämnas till regeringen.
Inspirationen kommer främst från Danmarks klippekort, som gäller sedan september 2005. Tre trafikförseelser på tre år innebär indraget körkort, två ”klipp” på tre år räcker för färska körkortsinnehavare.
En finess med systemet är att det kan rymma både piskor och morötter.
Klart avskräckande för den notoriske vägegoisten måste vara risken att tvingas gå tillbaka till trafikskolan för nya lektioner – och sedan en ny uppkörning. Det skulle svida för de flesta. Å andra sidan skulle en prick i registret kunna suddas ut för den som går en kurs i trafiksäkerhet.
Pricksystemet har stötts och blötts. Den första utredningen, från 1972, är inte den enda. Trots det måste den komplexa frågan synas på nytt, betonade Vägtrafikinspektionens utredare Håkan Östlin i Svenska Dagbladet igår.
Med rätta.
Det är inte säkert att det danska, och ganska trubbiga, systemet är att föredra. Många länder har pricksystem – Norge, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, Japan – och det är inte ovanligt att ha betydligt fler prickar än tre. Då kan allvarligare förseelser ge fler prickar än enklare förseelser.
En avvägning får göras. Ett effektivt system måste upplevas såväl rättvist som lättförståeligt och tydligt.
Prickar i all ära. Hur lyckat ett nytt system blir står och faller med en synlig och aktiv poliskår. Om risken att ”åka dit” är försumbar spelar sanktionssystemet mindre roll.
Enligt en ny opinionsundersökning från Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier ligger folkets förtroende för polisen fortfarande relativt högt, men på den lägsta nivån på tio år: 58 procent har stort förtroende för polisen, 22 procent har lågt eller inget förtroende. Det fick Bengt Svenson, tf rikspolischef, att omgående lova att ”öka polisens synlighet och tillgänglighet”.
Trafikregler är inte rekommendationer för tråkmånsar och väglöss. De gäller alla.
Upptäcktsrisken måste öka.
0 läsare har reagerat på denna artikel
% är glada
% är likgiltiga
