Hägglund bidrar
Huvudledare.
Häromdagen sade socialminister Göran Hägglund (kd) i Sommar i P1 att den röda tråden i hans program utgjordes av budskapet att politik inte får bedrivas så att omsorgen går för långt:”Politik är viktigt, men politik kan inte lösa alla problem.”
Helt rätt, Hägglund.
De orden borde tjäna som en påminnelse för hans eget parti.
Idag kan kristdemokraterna fira att vårdnadsbidraget, som motvilligt accepterades av övriga allianspartier, fyller en månad.
I de kommuner som väljer att införa bidraget tillåts en förälder med barn mellan ett och tre års ålder kvittera ut maximalt 3 000 skattefria kronor i månaden, på villkor att barnet inte utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen.
Men ännu så länge tycks intresset vara svalt, både bland kommuner och bland medborgare.
Som Sydsvenskan rapporterade igår har sammanlagt 38 personer ansökt om vårdnadsbidrag i Hörby, Höör, Örkelljunga och Lomma – de fyra kommuner i Skåne som införde bidraget den 1 juli.
Könsfördelningen lär inte överraska: endast fyra av dem som ansökt är män.
Argumentet om en ”kvinnofälla” biter inte på alla. Från och med idag inför även Ängelholm och Klippan möjligheten för föräldrar att kvittera ut ett bidrag om barnen stannar hemma från förskolan.
Inte heller i Stockholmsområdet har vårdnadsbidraget lett till någon anstormning. Efter tre veckor hade omkring 75 ansökningar inkommit i fyra kommuner.
Stora delar av allmänheten tycks inte dela den kristdemokratiske partiledarens syn att vårdnadsbidraget tillkommit för ”barnets bästa” och att det ger ”valfrihet” åt föräldrar.
Borde inte flertalet barn vara betjänta av stimulansen från pedagoger och kompisar i förskolan?
Och vilka familjer har egentligen råd att avstå från lönearbete mot ett bidrag på 3 000 kronor i månaden?
I Sverige finns ingen lag som förbjuder föräldrar att stanna hemma med sina barn. I den meningen är valet redan fritt – åtminstone för en stor del av de familjer som idag har råd att ta emot vårdnadsbidrag.
Det stora problemet är att skapandet av nya bidragstagare strider mot arbetslinjen, alliansregeringens bärande princip:
Arbete i första hand.
Det är ett motto som även kd bundit upp sig kring.
Risken finns att allt fler röster med tiden kommer att höjas för att vårdnadsbidraget är futtigt och att det borde bli mer omfattande i kronor räknat.
Men rimligen lär övriga allianspartier inse det absurda i situationen och sätta stopp för en utbyggnad.
Trots Hägglunds påminnelse finns det skäl att hålla koll på klåfingriga kd.
0 läsare har reagerat på denna artikel
% är glada
% är likgiltiga
