Ord som kan befria

Så tolkas gårdagens dom i EG-domstolen i ett mål som gäller bland annat frysningen av det Sverigebaserade banknätverket al-Barakaats tillgångar.

Ännu lär det vara för tidigt att dra säkra slutsatser av domen. Men ett välkommet besked från Luxemburg är åtminstone att personer och organisationer som får sina tillgångar frysta till följd av misstankar om terrorism skall tillförsäkras rätten att yttra sig.

Det vill säga:

Den som drabbas av sanktioner skall få veta vilka anklagelsepunkterna är och ges möjlighet att försvara sig.

I ett rättssamhälle borde detta vara självklart – även då misstanken gäller samröre med terrorism. Men tyvärr har tillämpningen av den ”svarta lista” som upprätthålls av FN:s sanktionskommitté inte varit utan baksidor.

Per Saland, ambassadör på UD, gör den preliminära bedömningen att EG-domstolen inte har omkullkastat ”hela EU:s system”. Däremot underkänner domstolen, enligt Saland, att EU:s ministerråd fattar beslut om att frysa tillgångar utan att ange skälen till detta, och utan att pröva varför FN satt upp namnen på sin sanktionslista.

Ett nyckelord i sammanhanget är proportioner.

Att beläggas med reseförbud och få sina tillgångar frysta innebär ett stort ingrepp i en individs liv. Beslutet får inte enbart ekonomiska konsekvenser.

I Sverige fick Abdirisak Aden, Abdi Abdulaziz och Ahmed Yusuf hösten 2001 erfara vad det innebär att få sina tillgångar frysta. De fråntogs rätten att arbeta, rätten till ekonomiskt understöd från staten samt rätten att lämna landet. Idag är deras namn strukna från listan.

Dessbättre råder i Sverige konsensus kring att rättssäkerheten måste stärkas. Här har till och med Säpo – med terrorbekämpning högt på agendan – framfört synpunkten att listningsbeslut i FN och EU är ”främmande för ett rättssamhälle av svensk modell”.

Det är inte svårt att instämma i några av det svenska advokatsamfundets krav på ett framtida sanktionssystem:

Misstänkta personer skall få försvara sig, alla måste få en acceptabel domstolsprövning, sanktionslistor bör uppdateras var tredje månad, den som blivit oskyldigt utpekad skall ha rätt till ersättning i efterhand.

EG-domstolen utesluter inte att det finns grund för införandet av sanktioner mot al-Barakaat. Alltså kan frysningen gälla i tre månader till.

Men det viktiga är principen:

Rätt och säkerhet hör ihop.