Svenska hjärtan

Det visar en studie som presenteras vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, idag.

Fast rent ideologiska ställningstaganden skall inte heller underskattas.

Tesen om ekonomisk vinning som väsentlig drivkraft för väljarna är inte ny, men har ofta kritiserats eftersom den är svår att belägga. Det gör Selfish and Prospective: Theory and Evidence of Pocketbook Voting särskilt intressant. Småbarnsföräldrars röstning granskas i två val som föregicks av motsatta vallöften från socialdemokraterna.

Sparbehovet efter 1990-talskrisen fick partiet att vilja dra in på stödet till småbarnsfamiljerna 1994. I valrörelsen 1998 var det andra tongångar. Ett tak för dagisavgifter, den så kallade maxtaxan, lanserades. Reaktionerna var tydliga i båda fallen.

Under hela 1980-talet röstade föräldrar med små och större barn likvärdigt. Men 1994 lämnade småbarnsföräldrar socialdemokraterna, för att återvända i valet 1998. Uppskattningsvis vann s då 1,5 procentenheter på maxtaxan. Däremot tycks den inte ha påverkat 2002 års val, trots att det var först det året som reformen genomfördes. Väljarna blickar framåt, menar studien.

Slutsatsen talar för att den borgerliga regeringen agerat taktiskt klokt. Impopulära reformer – som förändringarna i a-kassan och sjukförsäkringssystemet – genomfördes i rask takt efter valsegern 2006. Troligen just med förhoppningen att väljarnas minne är kort och att de kan lockas blicka framåt med hjälp av nya vallöften 2010.

Men strategerna i Rosenbad måste satsa på mer än plånboksfrågor. Studien visar bara på en viktig drivkraft hos väljare. Det finns fler och kanske mer betydelsefulla. Till exempel ideologiskt patos.

Det må talas om ideologiernas död – ett återkommande begrepp i debatten vittnar om annat.

Oppositionen, med s-ledaren Mona Sahlin i spetsen, menar att regeringens politik inte är ”rättvis”. Underrubriken på de borgerligas framtidsagenda, framlagd i Varberg igår, utlovar å sin sida politik för ”full sysselsättning, välfärd och rättvisa”.

Formuleringen kunde lika gärna ha hämtats från ett socialdemokratiskt strategidokument. Språkliga lån mellan blocken kan göra det svårare för väljarna att höra skillnad mellan partierna. Men effekten kan faktiskt också tänkas bli den motsatta.

När två sidor uttrycker sig snarlikt blir det en större utmaning för politikerna att fylla orden med innehåll.

Vad är egentligen rättvist? Diskussionen lär bli central framöver. Och svenska väljares hjärtan klappar inte bara för pengar.