Intyg kan lova gott

Den 1 juli 2008 infördes krav på intyg till Försäkringskassan om barnets frånvaro för att hemmavarande förälder skall få rätt till tillfällig föräldrapenning. Anledningen till det ökade kravet på kontroll var misstanken att föräldrar begärde ersättning för fler dagar än de faktiskt hade varit hemma med barnet.

Byråkratiskt, lät reaktionerna på intyget då, och i mars i år visade siffror från Försäkringskassan att det genomsnittliga antal dagar som en förälder får ersättning för sjukt barn inte hade påverkats nämnvärt av kravet på intyg.

Möjligen var det fel sätt att titta på statistiken. Antalet vab-dagar påverkas även av andra saker, som barnkullars storlek och sjukdoms­epidemier.

Däremot visar Försäkringskassans nya interna statistik också – när kontroll gjorts hos arbetsgivare – att det fortfarande finns en hel del fusk bland föräldrar. Viktor Karlsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, spekulerar i Dagens Nyheter att de som fuskar kan ha bytt strategi genom att låta någon annan ta hand om det sjuka barnet medan föräldern arbetar.

Att begära intyg även från arbetsgivaren kanske är att gå väl långt in i intygsträsket. Ytterligare ökad kontroll skulle eventuellt kunna stoppa fler av dem som fuskar men det drabbar även alla dem som inte fuskar.

Intyget ställer högre krav på förskola och föräldrar. I december 2008 var 75 procent av inkomna intyg till Försäkringskassan i Malmö ofullständiga. Förhoppningsvis minskar problemet med att fylla i blanketten när det nya systemet är inkört.

40 miljoner kronor per år uppskattar Försäkringskassan att hanteringen av intyg kostar. Samtidigt visar undersökningar som låg till grund för regeringens beslut om intyg att fusket med tillfällig föräldrapenning omfattar 216-650 miljoner kronor per år.

Fusket kostar.

Misstankar om utbrett fusk påverkar även människors vilja att betala den relativt höga skatt som är förutsättningen för Sveriges ambitiösa trygghetssystem. Offentliga ersättningar och bidrag, som a-kassa, sjukpenning och föräldrapenning, skall gå till dem som behöver det och kvalificerar sig för det. Systemen får inte överutnyttjas.

Att hitta balansen, så att fusket hålls på ett minimum utan att kontrolliverns pappersexercis går till överdrift är en ständig utmaning för lagstiftare och myndigheter. Den uppgiften är inte alltid lätt.

Men mycket står på spel. Ytterst är det tron på skattesystemet och välfärdsbygget.

De kan vara värda ett extra intyg.