Sommar, sol och sprit

Svenskarnas ökade alkoholintag är ett stort problem som socialminister Göran Hägglund (KD) gör rätt i att lyfta fram: i tillägg till det gamla helgsupandet dricker vi idag också under veckorna, på kontinentalt manér. Med överkonsumtion som följd.

Tyvärr drar KD-ledaren fel slutsatser.

Den viktigaste orsaken till ökningen är, enligt Hägglund, Systembolagets allt lägre priser på öl, vin och sprit. Därför föreslog han i Svenska Dagbladet förra veckan en höjning av alkoholskatten.

Risken är att Hägglunds förslag skulle bli en tandlös reform – eller rentav få motsatt effekt.

För vad händer när den lagliga alkoholen i Sverige blir dyrare? Låter svenska folket bli att dricka?

Knappast.

Systembolaget gör bedömningen att dess verksamhet inte är särskilt priskänslig. Den ekonomiska krisens begränsade effekt på just alkoholförsäljningen bär syn för sägen.

Men risken är att en prishöjning leder till högkonjunktur i smugglingsbranschen och ökad införsel från billigare länder, med ökad konsumtion som följd.

Den som åker till en border shop för att handla kommer antagligen inte hem med ett par flaskor rosévin. Ju mer alkohol, desto lönsammare resa. Och ju mer alkohol det finns i hemmet, desto mer dricks det sannolikt.

I P1:s Godmorgon, världen! igår tog Rebecka Bohlin, chefredaktör för Arbetaren, upp kopplingen mellan arbetar- och nykterhetsrörelsen och menade att arbetarna en gång drack för att överhuvudtaget stå ut – och att vi skulle vara där idag igen.

Parallellen är hårresande.

Visst har många det tufft på jobbet idag, med stress och förslitningsskador. Men det går inte att jämföra med forna tiders hårda arbetsklimat. Femdagarsvecka, medbestämmandelag och reglerad semester är exempel på förmåner som arbetarna för ett sekel sedan inte kunde drömma om.

Förbud och högre skatt stoppar inte supandet. Det är individen som dricker. Därför är det angeläget att förändra den personliga attityden snarare än kollektivets villkor.

”Vi dricker mer och mer alkohol i Sverige”, står det att läsa på Systembolagets hemsida. ”Även vår inställning till alkohol förändras, och den påverkas delvis av hur mycket och vad vi dricker, men också av samhällsdebatten.”

Enligt statistiken är det inte längre ungdomarnas drickande som ökar, utan de vuxnas. Kanske för att många unga spelar dataspel och vet att det gäller att vara skärpt framför skärmen?

Alkoholkonsumtion är inte sällan en fråga om livsstil. Opinionsbildning har därför större potential att driva på en positiv utveckling än en höjd alkoholskatt.