Lång väg kvar

Samtidigt är det viktigt att erkänna problemen.

Säkerhetsläget i Afghanistan är allt annat än ljust.

Inför valet har talibanerna trappat upp våldet. Om detta vittnar exempelvis lördagens självmordsdåd riktat mot USA:s ambassad i den annars förhållandevis lugna huvudstaden Kabul. Fler spektakulära dåd kan befaras de närmaste dagarna.

Den försiktigt spirande demokratin har åtskilliga brister.

Den sittande presidenten och valets favorit, Hamid Karzai, kritiseras av människorättorganisationen Human Rights Watch för att ha offrat kvinnornas grundläggande rättigheter i utbyte mot stöd från konservativa shiamuslimer. Ny familjerättslig lagstiftning – inte utan grund kallad ”våldtäktslagen” – ger shiamuslimska män rätt att svälta sina fruar tills de ställer upp på sex.

Hur denna lag kan anses förenlig med den afghanska författningen, som i andra kapitlet slår fast att ”män och kvinnor har lika rättigheter och skyldigheter inför lagen”, är en gåta.

Lagar som denna bidrar knappast till att öka exempelvis den svenska allmänhetens stöd för truppinsatsen i Afghanistan. Ett stöd som tycks svikta.

I en Sifoundersökning som SVT lät göra i november förra året ville 53 procent av de tillfrågade utöka eller behålla den nuvarande svenska truppnivån i Afghanistan. 37 procent ville ta hem samtliga soldater. I den Sifomätning som SVT presenterade i fredags var det mindre än hälften – 42 procent – som stödde den svenska militära insatsen. 39 procent ansåg att trupperna borde tas hem.

”Varför stöder EU och USA kriminella som doktor Abdullah och Hamid Karzai?”

Frågan ställs av Frozan Fana, kvinnlig – och chanslös – kandidat i Afghanistans val. Den Abdullah hon syftar på är Abdullah Abdullah, Karzais främste motståndare och en gång medarbetare till krigsherren Ahmed Shah Massoud.

Svaret på Fanas fråga är förmodligen att det finns få, om ens några, personer i Afghanistan som både har verklig makt och rena händer.

Sverige är i Afghanistan för att, tillsammans med övriga länder i den Natoledda Isafstyrkan, stabilisera landet, förhindra att talibanerna återtar makten, och bidra till återuppbyggnad och demokratisk utveckling. Det är ett oerhört viktigt uppdrag, inte minst för Afghanistans kvinnor som trots allt fått en gnutta hopp sedan talibanväldet fallit.

Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är inget som uppstår över en natt. Vägen dit är i de flesta fall både lång och krokig – där precis som den en gång var här.

Det förhindrar inte att Sverige, liksom andra länder som är engagerade i Afghanistan, enträget och bestämt måste kritisera missförhållanden.

Exempelvis kvinnofientliga stenålderslagar.