Tung, trots allt

På lördagen presenterades det kanske allra tyngsta. Ett fjärde steg i jobbskatteavdraget genomförs vid årsskiftet. Det handlar om en reform på 10 miljarder kronor som ger de flesta löntagare 250 kronor mer i månaden efter skatt.

Beskedet var väntat. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) lade ut texten om en önskad skattesänkning redan i sitt sommartal i Vaxholm. Helt säkert var det dock inte att övriga regeringspartier skulle gå med på den nivå han talade om. I synnerhet som Reinfeldt i samma veva öppnade för att nöja sig med en reform på 5 miljarder kronor.

Kanske hade det senare varit att föredra. Försiktighet är svåröverskattat i kärva ekonomiska tider. Risken finns att stigande arbetslöshet får löntagarna att använda skattesänkningen till ökat sparande istället för mer konsumtion. Då ger fjärde steget i jobbskatteavdraget knappast de 10 000 fler arbetstillfällen som regeringen hoppas på.

Ytterligare nya jobb väntar sig de borgerliga när enskilda näringsidkare får sänkta egenavgifter. De skall justeras ned 5 procentenheter till en kostnad av 1,15 miljarder kronor.

”Det här ger ökade möjligheter för företagen att anställa en till”, hävdar näringsminister Maud Olofsson (C) entusiastiskt.

Helt klart är det ett välkommet led i strävan att förbättra entreprenörers villkor. Men att hälften av de berörda bolagen skulle nyanställa, som Olofsson talar om, låter inte så troligt.

Regeringen fortsätter att försöka höja sysselsättningen långsiktigt genom att uppmuntra arbete. Får de borgerliga förnyat förtroende i nästa års val kommer Reinfeldt att verka för fler skattesänkningar, förklarade han i Ekot igår.

Börjar de gamla Moderaternas skattesänkariver komma tillbaks?

Blir skatteuttaget snart så lågt att välfärden äventyras?

I oppositionens utspel lär svaren i båda fallen bli ja. Men satt i ett större perspektiv blir Reinfeldts löfte odramatiskt. Det finns brett stöd i riksdagen för ett, internationellt sett, högt skattetryck. Ytterligare nedjusteringar av det behöver inte skada.

Nästa år kommer Sverige att ha världens högsta marginalskatt. Det hindrar inte oppositionspartierna från att vilja höja den ytterligare.

Vad som händer med inkomstskatten om de rödgröna vinner valet får väljarna detaljerat besked om först till våren. Känt är att höga inkomster skall beskattas hårdare. Och S-ledaren Mona Sahlin dömer ut det fjärde steget i jobbskatteavdraget.

Helt klart är regeringens linje bättre än alternativet.

Borgs budget är, trots allt, av stor vikt för Sverige.