Tredubblats på tjugo år. I Sverige, trygghetens hemvist på jorden.
Den som läst psykiatern David Eberhards målande beskrivningar av svenskarna som ett trygghetsknarkande och alltmer ängsligt folk är nog inte förvånad.
Tidskriften Framtider (nr 3, 2009) från Institutet för framtidsstudier har som tema Psykisk ohälsa – ett växande hot? I en artikel vrider och vänder Anton Lager, doktorand och utredare vid Folkhälsoinstitutet, på tänkbara orsaker till varför många unga mår illa.
Besvären är självrapporterade. Så viss inflation i ångestbegreppet går inte att utesluta. Det kan vara så att unga idag känner efter mer, men det är knappast hela förklaringen, resonerar Lager, och framför allt blir problemet därför inte mindre allvarligt.
Kulturella faktorer kan spela in, skriver Lager vidare. I det sekulära Sverige ligger fokus på individen och dennes självförverkligande. Viss forskning visar ett samband mellan individualisering och psykisk ohälsa. Å andra sidan förklarar det inte varför besvären ökat i mer beskedlig takt i Danmark, Norge och Finland.
Nej, Anton Lager tror att de tunga ohälsoorsakerna går att finna på arbetsmarknaden:
”Här finns nämligen en stark korrelation mellan den ökade andelen ungdomar utanför arbetskraften och andelen med psykiska besvär sedan mitten av 1980-talet.”
Kontrasten till Danmark är skarp. Första kvartalet i år låg ungdomsarbetslösheten i Sverige, enligt Eurostat, på 24,2 procent. På andra sidan Sundet stod bara 8,9 procent av de unga utan jobb.
Ännu dystrare blir bilden när den kompletteras med Svenskt Näringslivs studie Trygg på arbetsmarknaden? Hundra svenska och hundra danska ungdomar 18–24 år intervjuades. Resultatet är häpnadsväckande:
Nio av tio unga danskar är optimistiska inför framtiden.
Nio av tio unga svenskar oroar sig för arbetslöshet.
Så var vi där igen. Vid las, lagen om anställningsskydd. Vars turordningsregler sägs stänga ute ungdomar i Sverige.
Det stämmer inte, skrev Eva Fagerberg och Ursula Berge från Akademikerförbundet SSR på DN Debatt igår. De gissar att bara ”någon enstaka procent” av de unga som mist jobbet gjort det på grund av las. Men i nästa andetag medger Fagerberg och Berge att las kan leda till att arbetsgivare inte vågar anställa ...
En reformerad arbetsrätt kan skapa nya möjligheter för unga, inte minst om äldres motivation att kompetensutvecklas och byta jobb ökar.
Men att bara skylla på las är för enkelt.
Det måste gå att ingjuta framtidstro i svenska ungdomar. Med fler vägar in i utbildning och jobb. Med en rörligare arbetsmarknad. Det kan låta trivialt, en smula provocerande, ändå krävs kanske också en ny inställning:
Optimisten har säkert lika ofta fel som pessimisten – men har mycket roligare på vägen.
0% är glada
0% är likgiltiga