Snegla hitåt, Grekland

Självfallet är det frestande med slagord som ”Beskatta de rika” och krav på att besparingarna riktas åt andra håll. Det var trots allt inte vanliga arbetstagare som trixade med statistiken så att Grekland fuskade sig in i eurozonen.

Så, visst, när en grekisk kvinna i SVT:s Aktuellt i onsdags kväll sorgset påpekade att det är löntagarna som nu får ”dra lasset” kan det lätt upplevas som orättfärdigt.

Men invändningar saknas inte.

Som framgick i Aktuellt har det inte varit ovanligt att greker kunnat pensionera sig i 50-årsåldern. Att den allmänna pensionsåldern nu skall höjas till 63 år låter för en svensk knappast som höjden av orättvisa.

Dessutom är det svårt att genomföra en tuff budgetsanering utan att det svider i skinnet på ”vanligt folk”, de många i de breda inkomstgrupperna.

Fråga svenska folket.

Under 1990-talskrisen i Sverige försvann omkring 600 000 jobb. År 1993 uppgick budgetunderskottet till ungefär 11 procent av BNP. Naturligtvis kände svenskarna av de åtgärder som bidrog till att detta underskott år 1998 förvandlats till ett överskott på cirka 2 procent av BNP.

Nog fick de mer välbeställda vara med och betala, inte minst genom värnskatten, men sänkta ersättningar och karensdagar i trygghetssystem, höjda skatter och nerdragningar i den offentliga servicen och välfärden slog mot de flesta. Och åtgärderna kunde slå hårt.

Greklands budgetunderskott låg i fjol på 12,7 procent. Det skall ner till 2,8 procent av BNP 2012, enligt krisplanen. Det blir tufft. Eurolandet Grekland kan inte heller, som Sverige på 90-talet, övergå till rörlig växelkurs och på det sättet stärka konkurrenskraften och stimulera ekonomin.

Risken är uppenbar att misstron mot Grekland sprider sig och fördjupar krisen i Portugal, Italien, Irland och Spanien. Redan nu sjunker euron i värde. Det kan påverka hela kontinentens ekonomiska återhämtning.

Två aktualiteter kan betona varför grekerna gott kan snegla på Sverige och sedan försöka ta sig igenom en nödvändig krispolitik.

Enligt den nya Eurobarometern är svenskarna numera de stora ekonomiska optimisterna i EU. 61 procent av svenskarna tror på bättre ekonomi i det egna landet i år. I hela EU är motsvarande siffra bara 28 procent.

I ett tal för en vecka sedan kopplade den moderate finansministern Anders Borg ihop dagens goda ordning i Sveriges ekonomi med främst Socialdemokraternas budgetsanering på 1990-talet. ”Det är klart att Göran Perssons historiska insats är monumentalt betydelsefull för Sverige”, sade Borg.

En nation kan i längden inte leva över sina tillgångar. Den som är satt i skuld är icke fri.

Det vet svenskarna idag.

Det vet grekerna snart.