Skuggor ur det förflutna

Av Gustaf V:s uppslutning bakom Hitler och Nazityskland.

Av kronprinsessan Victorias morfar Walther Sommerlaths medlemskap i det tyska nazistpartiet, NSDAP.

Om detta vill vårt kungahus helst inte tala.

Om detta vill Sveriges monarkister inte att det skall talas.

I båda fallen är det förståeligt.

Men luften måste någon gång rensas, sanningen komma fram och erkännas.

Om inte nu, när?

Kungen är Sveriges statschef. Har kungafamiljen lik i garderoben är det ingen privat angelägenhet.

Hösten 1941 skrev kung Gustaf V ett brev till Adolf Hitler för att gratulera honom till framgångarna på östfronten. Det insmickrande brevet stoppades av statsminister Per Albin Hansson. Då gick kungen bakom ryggen på regeringen, kallade till sig den tyske ambassadören och läste upp brevet för honom istället så att han kunde föra de hjärtliga hälsningarna från den svenske monarken vidare till Der Führer i Berlin.

”Problemet är att för denna grova förlöpning har ingen i huset Bernadotte till dags dato tagit sitt ansvar”, som statsvetaren Bo Rothstein nyligen påpekade.

När drottning Silvia i en TV4-intervju i förra veckan fick frågan om vilken ”relation” hennes far hade till nationalsocialismen löd det dröjande, undvikande och av allt att döma inte helt sanningsenliga svaret:

”Han var ju aldrig politiskt aktiv och gick man emot, då var man ju emot hela maskineriet.”

Svaret var undvikande därför att Walther Sommerlath gick med i NSDAP redan den 1 december 1934, som utlandstysk, när familjen bodde i Brasilien. Inte mycket tyder på att han var tvingad att gå med.

Det lilla som är känt om omständigheterna kring Walther Sommerlaths medlemskap i det tyska nazistpartiet tyder snarare på att han gick med för att han i grunden delade dess ideologi och möjligen också av opportunistiska skäl.

”Det var ytterst ovanligt bland exiltyskar att gå med i nazistpartiet”, påpekade författaren Henrik Arnstad i Nordegren i P1 i onsdags, och tillade att det snarare var ”en ynnest” att få gå med.

Det finns förväntningar om att de som är kritiska till monarkin skall tiga still, inte gräva i det förflutna, särskilt inte i dessa dagar av allt intensivare bröllopsbestyr.

Lyssna då på följande kloka ord ur gårdagens intervju i Sveriges Radio med kronprinsessan Victoria, som svar på frågan om hur hon ser på kritiken mot monarkin:

”Grunden som hela demokratin står på det är en öppen, kritisk debatt och det tycker jag inte är fel.”

Drottning Silvia kan inte lastas för sin fars åsikter, för vad han gjorde eller underlät att göra. Kungen har inget personligt ansvar för Gustaf V:s eller någon annan kunglig persons vurm för Hitler och nazismen. Det handlar inte om arvsynd.

Men en öppen, kritisk debatt, det som kronprinsessan bejakar, kräver också öppna och ärliga svar.

Annars förvandlas synder i det förgångna till synder i nuet.