Sprätta upp och sy om

Publicerad 23 juni 2010 0.01 Uppdaterad 23 juni 2010 0.01

Huvudledare.
Alltfler röster höjs för en översyn av det svenska skattesystemet. På tisdagen sällade sig fackförbundet Saco till de ropande med en rapport som är lämplig reselektyr för valturnerande partiledare.

Nyanser och perspektiv behövs i en debatt som präglas av överdrifter.

Skatternas omfördelande effekter är mindre än många tror, konstaterar Sacoutredaren Eva Löfbom. Hon finner också att Sverige, internationellt sett, har liten variation i medborgarnas levnadsstandard. Inkomstfördelningen är jämn och inkomstskillnaderna små.

Det förtjänar att lyftas fram som kontrast till de rödgrönas beskrivning av mandatperioden som ”fyra år med ökade klyftor”.

Sveriges problem är snarast att lönestrukturen är för sammanpressad. Tillsammans med hög marginalskatt bidrar det till att många akademiker inte lyckas kompensera sig för inkomstbortfallet under studietiden. Naturligtvis går detta ut över viljan att utbilda sig och i förlängningen över möjligheterna att bygga ett kunskapssamhälle.

Saco vill se en ny bred politisk uppgörelse med utgångspunkt i principerna från 1991 års stora skattereform: överskådlighet, begriplighet och ”hälften kvar”.

Behovet av ett sådant stort grepp är uppenbart. Enligt Riksrevisionen har riksdagen på knappt två decennier gjort 509 ändringar av skattelagarna. Det en gång så raka och enkla har blivit ett brokigt lapptäcke av särregler och undantag.

Saco är långtifrån ensamt om att visa på samhällsekonomiska vinster med en ny skattreform. En sådan skulle öka statens intäkter med 30 miljarder kronor om året, enligt en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO.

Riksdagspartierna talar dock hellre om annat.

Oppositionen går till val på att höja världens redan högsta marginalskatter. I högskattekommuner kan nivån bli över 60 procent med den rödgröna politiken, samtidigt som inkomstskatten höjs för tre miljoner löntagare, påpekade ­finansrättsprofessorn Sven-Olof Lodin i DN häromveckan.

”Härmed slår de rödgröna in på fel väg”, konstaterade han.

Den borgerliga skattepolitiken har rimligare effekter, men leder knappast heller rätt på sikt. I grunden handlar det om att fortsätta lappa och laga på det som egentligen borde sprättas upp och sys om.

Under valspurten lär det inte sträckas några händer över blockgränsen, men frågan är inte mindre viktig när mellanvalslunken tar vid.

Ansvaret vilar då tungt på regeringen – oavsett dess kulör – att ta initiativ till en bred skattereform. Meningsskiljaktigheter till trots är det något som ligger i alla riksdagspartiers och hela folkets intresse.

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu