I veckan tog finansminister Anders Borg (M) till brösttoner mot den svenska
banksektorns stora vinster.
”Det är svårt att förstå varför just finanssektorn är befriad från moms.”
Borg har rutit på bankerna tidigare. Låt oss ta ett axplock i kronologisk
ordning:
”De ska inte ges drivkraft att ta extrema risker med andra människors pengar.”
”Är miljonbonusar det viktigaste eller är det viktigare att man får ned
boräntan?”
”Bankerna festar som om det vore 1999, men det är faktiskt 2009.”
”Som ordförande för Ecofin så kan jag konstatera att den politiska viljan att
reglera bonussystemen är mycket stark.”
Efter att nästan alla europeiska banker fått godkänt i en undersökning som EU
genomfört för att se hur bankerna klarar kriser:
”Det är viktigt att bankerna inte får hybris av resultatet.”
Och så vidare ...
Å ena sidan känns det som mycket snack och lite verkstad. Bankerna kan, i
praktiken, aldrig tillåtas att gå omkull. Går det bra gör de vinst, går det
dåligt tar skattebetalarna smällen.
Bankmarknaden är ett oligopol och när storbankerna hamnat i knipa har
skattebetalarna tidigare fått ta smällen. Ja, det är upprörande.
Provocerande. Och det är precis vad finansministern ger uttryck för i sitt
skällande.
Samtidigt står han för det:
”Jag har skällt en del på de svenska bankerna. Det tror jag de är väldigt
glada för nu.”
Hårda ord fick exempelvis Swedbank att dra tillbaka ett återköp som hade
gynnat ägarna på bekostnad av en tillräckligt stor kapitalbas.
Samtidigt vill Anders Borg ha sällskap i påtryckningarna och uppmanar kunder
att ställa banker mot varandra, att ”lyfta luren” och ifrågasätta
räntenivåerna.
Svenska bankkunder är lika dåliga på att byta bank som att byta elbolag.
”Jag har valt Skandiabanken, för de har bäst ränta”, sade finansministern till
expressen.se häromåret.
Samtidigt förstärker detta bilden av honom som en arvtagare till den forne
finansministern Gunnar Sträng (S), rikshushållaren som med hjälp av
opinionen och riksdagen styr och håller emot så gott det går.
Men kommer han och övriga regeringen att bita ifrån om det till slut bli
oundvikligt?
Inte med en Tobinskatt. Tack och lov.
Men med moms och skatt på bankvinsterna?
Kanske.
Kanske blir det ett skall som till slut biter.