Det slutna rummet är en klassisk deckarintrig. Offret hittas i ett rum med stängda fönster och dörren låst inifrån. Mördaren är som det heter på danska forduftet – som bortblåst. Mystiken är total.
I deckarsammanhang har detta upplägg idag något ålderdomligt över sig.
I EU-sammanhang tycks däremot det slutna rummet vara högsta mode.
I Bryssel igår samlades unionens stats- och regeringschefer för att enas om finanspakten.
Förslaget, som diskuterades av riksdagens EU-nämnd i förra veckan, har varit hemligstämplat. Riksdagsledamöterna fick ta del av det, men inte allmänheten.
Skälet är att det skulle kunna ”störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser och på annat sätt skada Sverige”.
Inser höga vederbörande vilka konsekvenser detta kan få för allmänhetens förtroende för EU och dess politiska institutioner? Att förslaget ändå läckt gör inte hanteringen mindre förkastlig.
Finanspakten är en fråga som är avgörande inte bara för europrojektet utan för hela EU:s framtid. Pakten är tänkt att i sinom tid bli en del av EU:s grundlag.
Men förslaget är sekretessbelagt tills klubban fallit i Bryssel.
Nöd bryter lag. Och euron är i nöd. Snabba åtgärder krävs.
Ändå.
Detta har pågått i snart två år.
Det går inte att komma ifrån att eurokrisen lett till att demokratin devalverats. Inte minst genuina EU-vänner har anledning att vara bekymrade. Redan har två regeringar i praktiken avsatts efter krav från Bryssel: den grekiska och den italienska.
I det läge som uppstått är det i praktiken ”Merkozy” – Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy – som styr och ställer. De kommer med förslag som andra förväntas acceptera.
Inför gårdagens toppmöte i Bryssel avslöjades en tysk plan som går ut på att tillsätta en budgetkommissionär med veto över Greklands budget.
Irritationen är stor över att den sittande grekiska regeringen inte uppfyller de villkor som ställts för att landet ska få ytterligare nödlån. Beslut tas men genomförs inte, det snackas i parlamentet men i verkstaden ligger arbetet nere.
Enligt Financial Times har EU och Internationella valutafonden, IMF, gett Grekland en lista på tio sidor över olika åtgärder som måste genomföras innan det blir aktuellt med nästa utbetalning.
Bland grekerna växer missnöjet. Mannen på gatan vill inte betala.
Det vill i gengäld heller inte männen och kvinnorna på gatorna i Tyskland, det land som i praktiken förväntas lösa ut grekerna – och alla andra om det kniper – ur skuldfällan.
EU skapades för att säkra Europa för fred och demokrati, för att minska motsättningar och öka förståelsen mellan folken. Ett vackert projekt. I eurokrisens spår syns en utveckling i rakt motsatt riktning – mot ökad misstro och växande konflikter.
Ett slutet rum. Ett offer. Demokratin? Vem är i så fall den skyldige?
Unionen måste rädda euron. Men också lösa det slutna rummets gåta. Tala om rafflande intrig.