En lektion i valfusk

Huvudledare.
Josef Stalin brukar tillskrivas ett uttalande i stil med att det viktiga är inte vem folk röstar på, utan vem som räknar rösterna. Då fick den gamle kommunistdiktatorn ändå aldrig uppleva ett svenskt skolval.

Årets skolval avfärdades i Ekot igår som ”odemokratiskt”. Med all rätt.

Drygt 400 000 högstadie- och gymnasieelever deltog. Men ingen av dessa röster har påverkat mandatfördelningen till någon enda av landets politiska församlingar – varken i kommun, landsting eller riksdag.

Fast det var givetvis heller aldrig avsikten. Meningen med skolvalet är att vara en lektion i demokrati – ett tillfälle att undervisa om den värdegrund som skolan och samhället vilar på.

Det hindrar inte att skolvalet samtidigt innebär en möjlighet att sporra elevernas politiska intresse och engagemang. På många skolor föregicks också själva röstningen av långa och intensiva studier av de olika politiska ideologierna, partiväsendets historia och det parlamentariska systemets funktion och framväxt.

Allt i akt och mening att fostra ungdomarna till medvetna, pålästa och välinformerade medborgare, beredda och kapabla att delta i den demokratiska processen.

En lovvärd ambition. Men den låter sig svårligen förenas med beslutet att begränsa skolvalet till att bara omfatta de etablerade riksdagspartierna.

Enligt Ekot skall drygt 170 skolor, bland andra Sandeplanskolan i Höllviken och Oxievångsskolan i Malmö, självsvåldigt ha bestämt sig för att strunta i att räkna de röster som tillföll olika småpartier. Det drabbade främst Piratpartiet och Sverigedemokraterna, som i de övriga skolorna fick 4,4 respektive 4,3 procent av rösterna.

Pinsamma bortförklaringar saknas inte.

Men att hänvisa till elevernas låga ålder duger inte. Anses inte barnen gamla nog är ju hela arrangemanget meningslöst och kan ställas in helt och hållet.

Lika klent är argumentet att proceduren bara var att betrakta som en ”pedagogisk övning”. Om det nu krävs en särskild kurs i att klistra kuvert, så kan all ”träning” företrädesvis göras med påhittade partinamn på valsedlarna.

Skolorna har kanske velat skydda sina elever från att lockas och förföras av – vad lärarkollegiet anser vara – obehagliga eller mindre aptitliga politiska budskap. Men att försöka åstadkomma det genom att tillgripa censur och begränsningar i elevernas valfrihet kan i bästa fall beskrivas som missriktad välvilja.

Skolvalet är tänkt som en handgriplig lektion i demokrati. På sina håll blev det snarast ett skolexempel på valfusk.

Författare:
Publicerad 4 oktober 2006 21.33
Uppdaterad 5 oktober 2006 00.05

Huvudledare
Ledarbloggen
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu