Ett opium för politiker

Huvudledare.

Det har uppstått en debatt om opinionsundersökningar. Om deras betydelse och om hur de nyttjas och utnyttjas, inte minst i dessa valrörelsetider. Det är bra. Det är en för demokratin viktig diskussion.

Att de politiska partierna är missnöjda med hur mätningarna används framgick av en artikel i Svenska Dagbladet i förra veckan.

Till de kritiska hörde Socialdemokraternas ordförande Mona Sahlin. Hon varnade för en utveckling där politiker förlorar modet och låter sig ledas av opinioner istället för att bilda opinion; hon oroades för att mätningarna ”till slut gör politiken till en tummelplats för procent istället för visioner”.

En av hennes företrädare på posten som partiordförande, Ingvar Carlsson, var inte mindre negativ:

”Tyvärr har det blivit ett missbruk av opinionsundersökningar där man övertolkar och drar slutsatser som är helt orimliga. Det är en trist utveckling för opinionsmätningar är en viktig del i samhället.”

Men så var det det där med att leva som man lär.

Igår skrev Sahlin och Carlsson en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet, ett frontalangrepp på det oppositionen kallar ”straffskatten på pensionärer”.

I artikelns inledning konstaterar Sahlin och Carlsson att det inte är rimligt att ”pension beskattas hårdare än lön”. Och vad mera är – de vet att svenska folket håller med. Och hur kan de veta? Rätt gissat: genom en opinionsundersökning. Utförd av Novus opinion för Socialdemokraternas räkning.

”Endast 3 procent av svenska folket stödjer regeringens straffbeskattning av pensionärer”, skriver Sahlin och Carlsson triumferande.

Bestickande? Snarare är den magra procentsiffran lätt suspekt. Nyfikenheten väcks om hur frågan var formulerad. Inte ”Stödjer du regeringens straffbeskattning av pensionärer?” får man hoppas.

Som Jesper Strömbäck, professor i journalistik, konstaterar:

”Genom det sätt som frågorna och svarsalternativen är formulerade och genom ordningen som frågorna ställs på kan man relativt enkelt öka sannolikheten att människor svarar på ett relativt förutsägbart sätt.”

En förfrågan hos partiet inledde igår en telefonkedja som slutade hos Sahlins presschef Anna Helsén, utan att dimmorna skingrades.

Även medierna har anledning att idka självkritik. Trots den debatt som regelbundet blossar upp refereras opinionsmätningar okritiskt och slentrianmässigt, ibland egna men framför allt andras. Nödvändiga fakta utelämnas, om antal intervjuer, frågans formulering, urval och annat som nyhetskonsumenterna behöver för att bedöma värdet av en mätning.

Opinionsmätningar är många gånger ett förträffligt instrument för att ta reda på folks åsikter. Men det finns bra och dåliga sätt att mäta, bra och dåliga sätt att redovisa.

Missbruk av mätningarna förekommer på åtskilliga fronter. Men de värsta opinionsknarkarna står nog att finna i politikernas egna led.

Författare:
Publicerad 20 juli 2010 00.29
Uppdaterad 20 juli 2010 00.29

Huvudledare
Ledarbloggen
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu