Skyddsväst, batong, pepparsprej, handklovar, ficklampa, pistol med mera blir
helt enkelt för mycket. 12-15 kilos dödvikt tar på ryggen och utgör ett
arbetsmiljöproblem.
”Utrustningen skall bäras oavsett om man är man eller kvinna, om man väger 55
kilo eller 95 kilo. Det är tungt och slitsamt”, konstaterade Patrik
Forsemalm, huvudskyddsombud hos polisen i Jönköpings län, i Ekot igår.
Staten brister idag i sin kanske mest grundläggande uppgift: att skydda
medborgarnas liv och säkerhet. Och det lär inte bli bättre om skyddsombud
med hänvisning till arbetsmiljölagen tillåts bestämma vilken utrustning
polisen skall ha med sig när den rycker ut.
Men det vore i så fall inte första gången byråkrati lade hinder i vägen för
polisens arbete.
Vid det spektakulära värdedepårånet i Västberga – där flera misstänkta greps
igår – kunde polisens helikopter enkelt sättas ur spel. Den stod obevakad
och oskyddad: bygglov till en riktig helikopterbas har inte gått att utverka.
Enligt Patrik Forsemalm leder den tunga utrustningen till att tiden i yttre
tjänst blir kortare. Det förekommer att poliser får skrivbordstjänst redan
efter tre, fyra år av medicinska skäl.
Problemet är så pass allvarligt att Rikspolisstyrelsen nu inleder ett tvåårigt
projekt för att se hur utrustningen skall kunna anpassas.
Kanske finns det också anledning att se över de fysiska kraven vid antagningen
till polisutbildningen. Och att ställa tuffa krav på att poliser håller sig
i god fysisk trim.
Den som funderar på att bli polis möts av följande budskap på polisens hemsida:
”Att vara polis handlar till liten del om att använda sin storlek och sin
styrka och till stor del om möten med människor, där egenskaper som
medkänsla, lugn och engagemang är lika viktiga.”
I vilken utsträckning detta är en sanningsenlig eller glättad bild av
polisyrket kan lämnas därhän: svällande muskler och råstyrka är helt säkert
inte det som gör en bra polis. Men även om det är få tillfällen då ”storlek
och styrka” spelar roll så kan de vara nog så avgörande. Och då är frågan
exempelvis om lättviktare på 55 kilo hör hemma i kåren?
Den som väger alltför lätt i mötet med våldsbenägna kriminella och aggressiva
missbrukare kan utgöra en fara för sig själv och sina kollegor.
Att de fysiska kraven tonats ner är en del i vällovliga strävanden att öka
mångfalden inom kåren. Inom räddningstjänsten har det förts – och förs –
samma diskussion. Så kallade ”onödigt hårda fysiska tester” ifrågasätts och
överges för att öppna brandmannayrket för fler kvinnor.
Men vissa yrken ställer krav på kondition och muskelstyrka. Att bortse från
detta medför – oavsett intentionerna bakom – risker.
Det kan ställa till organisatoriska problem, leda till att människor slits ut
i förtid och i värsta fall till att liv går till spillo.