Semestervädret var allt annat än vackert i trakterna kring småländska Målilla i helgen. Inom loppet av ett dygn föll 113 millimeter regn och översvämmade vattendragen. Värst drabbades Mariannelund.
Otaliga källare vattenfylldes, vägar fick stängas till följd av flödena, räddningstjänsten kämpade för att begränsa skadorna med pumpar, grusvallar och sandsäckar. Ändå uppskattas översvämningarna redan ha medfört kostnader på hundratals miljoner kronor. Och på sina håll väntas de stigande vattennivåerna nå sin kulmen först idag eller i morgon.
SMHI må ha utfärdat en så kallad klass 3-varning och polisen må ha betecknat det inträffade som en ”naturkatastrof”. I ett större perspektiv får de småländska översvämningarna ändå ses som beskedliga.
Parallellt med mediebilderna av smålänningar som nödgas vada till och från sina hus rapporterades det på måndagen om minst 171 döda i de kraftiga översvämningar och flodvågor som drabbat Krasnodarområdet i Ryssland. Stark och av allt att döma befogad kritik riktas nu mot lokala myndigheter för att de inte varnat befolkningen i tid.
Samtidigt har delar av centrala och östra USA drabbats av extrem hetta som lett till ett fyrtiotal dödsfall. I lördags var det till exempel 41 grader varmt i Washington DC.
Väderfenomen inom ramarna för normala variationer eller tecken på tilltagande växthuseffekt?
Oavsett vilket påminner extremvädret om vår sårbarhet för naturens nycker. Och att klimatförändringarna är ett faktum råder det bred samsyn om inom forskarvärlden.
Mycket talar dessutom för att Arktis värms upp snabbare än resten av jorden. Under maj och juni har Nordpolens is smält ovanligt snabbt och det är nu mindre snö på norra halvklotet än vad som någonsin tidigare uppmätts vid den här tiden på året.
Detta är särskilt oroande med tanke på att de internationella ansträngningarna att minska klimatförändrande utsläpp i princip gått i stå. Kristider som det är domineras den globala agendan av ekonomiska frågor. Men ledarna i världen måste rimligtvis kunna hantera flera viktiga framtidsfrågor på en gång.
Det gäller inte minst företrädare för Sveriges regering, som senast i Almedalen talade om klimatpolitik med stora visioner, fagra löften och ...
Ja, vad mer egentligen?
Det kan kännas avlägset att lyckas bromsa klimatförändringarna, men även små förändringar kan göra skillnad.
Forskare vid amerikanska rymdstyrelsen Nasa har konstaterat att det, åtminstone i USA, regnar mest på vardagar. Det tros bero på skillnaderna i utsläpp mellan olika veckodagar. Enligt SMHI kan det inte uteslutas att samma effekt finns i Sverige.
Med andra ord:
Ställ bilen – när den egentligen inte behövs.
Ställ sedan krav på politikerna.
Visst finns nu ovanligt många skäl att tala om vädret, men ännu fler att göra något åt det.