Varningar för att invandrartäta områden i landets tre storstadsregioner kan utvecklas till getton - med starkt utanförskap och omfattande kriminalitet - framfördes redan för ett tiotal år sedan av bland andra forskare vid Brottsförebyggande rådet, Brå.
Varningssignaler av detta slag låg bakom riksdagens beslut 1998 om storstadssatsningen - den största enskilda sociala insats som någonsin har gjorts i landet. Miljardinvesteringen syftade till att lyfta 24 socialt utsatta stadsdelar.
Storstadssatsningen är nu på väg att avslutas efter hundratals projekt - från språkförskolor till jobbkurser. Vad slutnotan blir är ännu oklart, men knappast under 1,5 miljarder kronor.
Det oroande - sex år efter beslutet om storstadssatsningen - är att en hotande gettoisering av vissa problemområden inte har avvärjts. I detta avseende kan insatsen betecknas som ett misslyckande. Det är också en slutsats som flera forskare har kommit fram till.
Inget tvivel råder om att storstadssatsningen har varit tusentals enskilda individer till gagn, från förskolebarn som snabbt lärt sig svenska till vuxna som har fått jobb. Men huvudsyftet - att bryta de sociala och etniska skiktningarna - har inte uppnåtts. Även integrationsminister Mona Sahlin har ifrågasatt om satsningen genomfördes på bästa sätt.
Miljarderna som använts gav inte avsedd effekt: att stärka storstädernas roll som dynamiska motorer för omgivande regioner och - ytterst - för hela landet. Segregationsproblemen kvarstår - till och med i förstärkt grad - i Rinkeby, i Bergsjön och i Rosengård.
De senaste veckorna har det inträffat en rad händelser som spär på oron för utvecklingen på Rosengård i Malmö. En ung tvåbarnspappa och idrottsledare knivdödades vid ett bråk med ett ungdomsgäng. En 16-åring är häktad för dådet. Ambulanspersonalen vågade inte köra direkt till platsen utan väntade i åtskilliga minuter på polisens klartecken.
Obduktionen har visat att mannens liv inte hade stått att rädda. Men liv kan vara i fara om räddningsinsatser fördröjs. Och det är ett nytt och obehagligt inslag i svenska storstadsområden att ambulans och brandkår skall behöva poliseskort för att fullgöra räddningsinsatser. När polis rycker ut till Rosengård sker det nu med två bilpatruller, en för att hålla vakt så att fordonen inte vandaliseras.
Ett par veckor före skolstarten har samtliga fönsterrutor på Rosengårdsskolan krossats - närmare 600. Utbytta fönster har omgående slagits sönder. Vandaliseringen kostar Malmö stad omkring en miljon. I fjol kostade fönsterkrossning på skolorna i stadsdelen två miljoner kronor.
Ännu ett exempel på meningslös och farlig vandalisering är att stadsbussarna tvingats lägga om sina turer genom Rosengård sedan tunga stenar har kastats mot bussarna från gångbroar.
Länsstyrelsen i Malmö har i dagarna fått en ansökan från en fastighetsägare på Rosengård om att få kameraövervaka ett helt bostadsområde för att motverka bråk, våld och bilinbrott och göra miljön tryggare. Enligt Ekot igår tycks förslaget ha stöd från en majoritet av de boende.
Två områden - Möllevångstorget i Malmö och Stadsparken i Helsingborg - blev för några år sedan de första allmänna platserna i landet där myndigheterna tillät kameraövervakning för att öka allmänhetens trygghet. Brottsligheten på dessa platser har sedan dess halverats.
Det är tragiskt om samma kontroll skall behövas i vanliga bostadsområden. Och det framstår som ännu ett tecken på en havererad integrationspolitik.
Sverige är i skriande behov av en ny storstadssatsning - en som fungerar. Här får inga getton växa fram.