Ingen match för extremister

Huvudledare.
Tennismatchen mellan Sverige och Israel i Davis Cup 6–8 mars kommer att spelas inför tomma läktare, utan betalande publik.

Det beslutade vänstermajoriteten i Malmös fritidsnämnd i onsdags. En ”halv seger”, förkunnar Stoppa matchen-kampanjen.

För demokratin och rättsstaten är det en halv förlust. Minst.

Hot går hem. Ännu en gång.

På ett plan är fritidsnämndens beslut lätt att förstå. Det är en högriskmatch. Det är knappast någon vild gissning att våldsverkare kommer att försöka skaffa biljetter, kommer att försöka ta sig in på arenan för att störa eller stoppa matchen – kanske rentav för att angripa de israeliska spelarna.

Att garantera säkerheten i Baltiska hallen blir ingen lätt uppgift. Men är den omöjlig?

Åskådarna kan kroppsvisiteras innan de släpps in. Publikutrymmena kan sektioneras och avgränsas på olika sätt. Det sker i andra sammanhang. Våld på idrottsarenor är inget nytt eller okänt fenomen.

Ansvaret för säkerheten inne i Baltiska hallen vilar på arrangörerna – Malmö stad och Svenska tennisförbundet. Men om man får tro Håkan Jarborg Eriksson, chef för polisinsatsen utanför arenan, så ser polisen inga hinder för en match inför publik.

”Det har gått tidigare ... att på ett säkert sätt sköta insläpp och biljettförsäljning som då skulle undvika att man får några oroligheter inne i arenan”, konstaterade Jarborg Eriksson i Gomorron Sverige igår.

Kanske är det snarare viljan som saknas och säkerhetsproblemen bara ett välkommet svepskäl.

Fritidsnämndens beslut togs efter en omröstning som slutade 5–4. På ena sidan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, på den andra de borgerliga.

Vänsterpartiets ledamot Carlos Gonzales-Ramos har inte stuckit under stol med att han vill stoppa matchen: ”Eftersom det inte går, så var detta det bästa beslutet”, sade Gonzales-Ramos i gårdagens Sydsvenskan.

En halv seger?

Det är knappast heller någon hemlighet att det inom Socialdemokraterna finns en stor opinion som också vill att matchen stoppas och att Israel bojkottas. Men det är förstås en linje som är formellt ohållbar och det vet fritidsnämndens ordförande Bo Forsberg (S):

”Vi kan inte i Malmö stad agera i en utrikespolitisk fråga när det inte finns några sanktioner eller bojkotter mot Israel. Vi har ett avtal med tennisförbundet. Däremot måste vi kunna garantera säkerheten för alla inblandade. Och det kan vi inte.”

Idrott är politik. Och när fritidsnämndens mjukryggade röda majoritet lämnar walk over inför hoten från en liten grupp extremister är det också ett politiskt ställningstagande.

Demokratin–Gatans parlament: 0–6, 0–6, 0–6.

Författare:
Publicerad 19 februari 2009 21.22
Uppdaterad 20 februari 2009 00.05

Huvudledare
Ledarbloggen
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu