Det är något märkligt med svenska folkets hälsotillstånd. Här har sjukfrånvaron i arbetslivet - sjukskrivningar och förtidspensioner - ökat med över 50 procent sedan mitten av 1990-talet. I övriga Västeuropa har sjukfrånvaron under samma tid bara ökat med 10 till 15 procent.
Idag står 800 000 personer i arbetsför ålder utanför arbetslivet på grund av sjukdom eller andra arbetshinder. Kostnaderna - i fjol omkring 120 miljarder kronor - utgör ett reellt hot mot samhällsekonomin och välfärden.
Regeringens utredare Jan Rydh har under senare år analyserat sjukfrånvaron och i sitt betänkande nyligen konstaterat att det inte räcker med att skrapa på ytan. Vad som krävs, hävdar Rydh, är "djupgående förändringar av värderingar och samhällsklimat".
Stöd för denna tes kom i fredags från två håll.
Arbetsmiljöverkets chef Kenth Pettersson jämförde i en debattartikel i DN ohälsotalen åren 1990 och 2001 mot bakgrund av statistik från Riksförsäkringsverket och Statistiska centralbyrån. Det mest överraskande i Petterssons material är uppgiften att de yngre - under 30 år - svarar för en stor del av den ökade sjukfrånvaron. Ohälsotalen bland de unga har under perioden ökat med 112 procent, alltså mer än fördubblats. Värst är utvecklingen för unga män som har ökat sjukfrånvaron med 120 procent medan siffran för kvinnorna är 104 procent.
Arbetsmiljöverkets chef ser inga tecken på försämrad arbetsmiljö som kan förklara en så dramatisk ökning. Pettersson vidgar istället problemet: "Ingen kan, med bibehållen trovärdighet, påstå att vårt sätt att leva i övrigt saknar betydelse för vår hälsa."
Pettersson reser en rad väsentliga frågor, t ex om den ökande ohälsan handlar om ändrade attityder, om unga flyr ett arbetsliv vars villkor de inte accepterar och om fler anser det acceptabelt att vara sjukskriven "när jobbet inte är så kul".
Svar på dessa och andra frågor kring sjukfrånvaron kom samma dag från Svenskt Näringsliv som låtit Temo undersöka attityder till sjukskrivning bland 2 000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor.
I viss mån vederläggs uppfattningen att stress och dålig arbetsmiljö är huvudorsaker till den ökande ohälsan: mer än nio av tio säger sig trivas bra på jobbet.
Undersökningen visar istället en klar attitydförändring som innebär att sjukskrivning på felaktiga grunder allt mer accepteras, inte bara av anställda utan också av arbetsgivare. Exempelvis anser 68 procent att det är rätt att sjukskriva sig för att ta hand om en anhörig. Nästan varannan anser att "problem i familjen" ger rätt till sjukskrivning. Mer än var fjärde känner någon som det senaste året har varit sjukskriven utan att vara sjuk.
Sjukförsäkringen är ett av välfärdssamhällets viktigaste skyddsnät: den ger ekonomisk trygghet till den som på grund av sjukdom eller skada inte kan arbeta och försörja sig.
Om sjukförsäkringen allmänt börjar missbrukas - som en möjlighet till extra betald ledighet - rämnar skyddsnätet och därmed den ekonomiska trygghet som är försäkringens idé.
En sådan utveckling måste politiker och arbetsmarknadens parter snabbt och med kraft ingripa mot. Det är hög tid.
Samtal mellan parterna om hur hälsoläget i arbetslivet skall förbättras pågår under Kenth Petterssons ledning. Säkert behövs ett batteri av åtgärder och ändrade attityder, det tycks parterna också vara inställda på.
Flexiblare semester- och ledighetsregler för den som med kort varsel behöver vara borta från jobbet utan att riskera stor ekonomisk förlust kan vara en lösning. Uppstramning av försäkringens regelsystem en annan.
Sjukförsäkringen är en alltför viktig del av trygghetssystemet för att den skall få överutnyttjas - och därmed haverera.