”Den som vill se en ansvarslös politik måste rösta bort Moderaterna och
alliansen”, sade han i sitt sommartal i Vaxholm igår.
Kärnbudskapet var detsamma när finansminister Anders Borg (M) i fredags mötte
pressen i Harpsund: det är en krisbudget – ingen valbudget – som
regeringspartierna förhandlar om.
Det är en utmärkt utgångspunkt i nuvarande ekonomiska läge. Men ansvarstagande
är som jeansmodet: åsikterna går isär om hur det skall se ut.
Inför Vaxholmstalet förtydligade Moderaterna en av sina prioriteringar under
budgetförhandlingarna: ett fjärde steg i jobbskatteavdraget. Det beräknas ge
heltidsarbetande 200–250 kronor mer kvar i månaden efter skatt. Prislappen
för statens del blir 10 miljarder kronor. Men så antas reformen också öka
sysselsättningen, med 3 000 personer på kort sikt och 10 000 på lite längre.
”Jag är överraskad att regeringen fortsatt att tala om skattesänkningar fast
vi har ett rekordstort underskott”, invänder Socialdemokraternas
ekonomiskpolitiske talesman Thomas Östros. Som väntat. Men Moderaterna möter
visst motstånd också inom det borgerliga lägret. Med rätta: andra reformer
kan vara viktigare för samhällsekonomin.
För Kristdemokraterna går satsningar på kommunsektorn och pensionärerna först,
förklarar KD-ledaren Göran Hägglund. Också Centerpartiet vill se lättnader
för pensionärer jämte satsningar på företagande. Det senare kan bli en
riktig stötesten framöver.
I stort är de borgerliga överens om att hjälpa kommunerna ekonomiskt för att
undvika stora uppsägningar inom den offentliga sektorn. Centern vill dock se
generellt sänkta arbetsgivaravgifter – vilket också skulle hjälpa privata
bolag – snarare än höjda statsbidrag.
Rätt tänkt i grunden, men svårgenomfört just nu. Möjligen förtjänar Reinfeldts
nya skatteförslag samma omdöme.
Moderaterna är fullt på det klara med att det behövs mer pengar till
kommunerna, liksom till arbetsmarknadspolitiska åtgärder och fler
utbildningsplatser. Det saknas inte skäl att tro att några miljarder kronor
extra till sådana satsningar kan göra mer för sysselsättningen än
skattesänkningar.
Redan på lördagen öppnade Reinfeldt för en borgerlig kompromiss: M kan tänka
sig att reducera jobbskatteavdragets fjärde steg till 5 miljarder kronor.
Det förhandlingsutrymmet kan FP, KD och C gott försöka utnyttja. För
statsministern är inte ensam om att se försiktighet som en dygd i svåra
tider.
Ju kärvare arbetsmarknadsläget tycks bli desto hårdare håller löntagarna i
pengarna. Och sysselsättningen stiger inte av att fler sätter in ett par
extra hundralappar på sparkontot varje månad.