Samtidigt är det viktigt att erkänna problemen.
Säkerhetsläget i Afghanistan är allt annat än ljust.
Inför valet har talibanerna trappat upp våldet. Om detta vittnar exempelvis
lördagens självmordsdåd riktat mot USA:s ambassad i den annars
förhållandevis lugna huvudstaden Kabul. Fler spektakulära dåd kan befaras
de närmaste dagarna.
Den försiktigt spirande demokratin har åtskilliga brister.
Den sittande presidenten och valets favorit, Hamid Karzai, kritiseras av
människorättorganisationen Human Rights Watch för att ha offrat kvinnornas
grundläggande rättigheter i utbyte mot stöd från konservativa shiamuslimer.
Ny familjerättslig lagstiftning – inte utan grund kallad ”våldtäktslagen” –
ger shiamuslimska män rätt att svälta sina fruar tills de ställer upp på sex.
Hur denna lag kan anses förenlig med den afghanska författningen, som i andra
kapitlet slår fast att ”män och kvinnor har lika rättigheter och
skyldigheter inför lagen”, är en gåta.
Lagar som denna bidrar knappast till att öka exempelvis den svenska
allmänhetens stöd för truppinsatsen i Afghanistan. Ett stöd som tycks svikta.
I en Sifoundersökning som SVT lät göra i november förra året ville 53 procent
av de tillfrågade utöka eller behålla den nuvarande svenska truppnivån i
Afghanistan. 37 procent ville ta hem samtliga soldater. I den Sifomätning
som SVT presenterade i fredags var det mindre än hälften – 42 procent – som
stödde den svenska militära insatsen. 39 procent ansåg att trupperna borde
tas hem.
”Varför stöder EU och USA kriminella som doktor Abdullah och Hamid Karzai?”
Frågan ställs av Frozan Fana, kvinnlig – och chanslös – kandidat i
Afghanistans val. Den Abdullah hon syftar på är Abdullah Abdullah, Karzais
främste motståndare och en gång medarbetare till krigsherren Ahmed Shah
Massoud.
Svaret på Fanas fråga är förmodligen att det finns få, om ens några, personer
i Afghanistan som både har verklig makt och rena händer.
Sverige är i Afghanistan för att, tillsammans med övriga länder i den
Natoledda Isafstyrkan, stabilisera landet, förhindra att talibanerna återtar
makten, och bidra till återuppbyggnad och demokratisk utveckling. Det är ett
oerhört viktigt uppdrag, inte minst för Afghanistans kvinnor som trots allt
fått en gnutta hopp sedan talibanväldet fallit.
Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är inget som uppstår över en
natt. Vägen dit är i de flesta fall både lång och krokig – där precis som
den en gång var här.
Det förhindrar inte att Sverige, liksom andra länder som är engagerade i
Afghanistan, enträget och bestämt måste kritisera missförhållanden.
Exempelvis kvinnofientliga stenålderslagar.