Kritiken mot polisen är hård. De som omhändertagits är upprörda.
I gårdagens Sydsvenskan sade en representant för Jordens vänner att Danmark är
”bara ett steg från att vara en polisstat” och jämförbart med diktaturens
Vitryssland.
Det tyder på en dimmig uppfattning om vad som kännetecknar en polisstat och de
villkor människor lever under i en diktatur.
Det som utspelas i Köpenhamn är beklagligt: människor grips för något de ännu
inte gjort och kanske inte ens tänker göra. I enlighet med de nya lagar –
lømmelpakken – som politikerna i danska folketinget stiftade inför
klimatkonferensen, kan polisen bland annat frihetsberöva personer i upp till
tolv timmar om de misstänks tillhöra en grupp som planerar att ställa till
bråk.
Att repressiva åtgärder trappas upp är aldrig riskfritt.
Polisens uppgift är som så ofta otacksam. Demonstrationsrätten skall värnas
men samtidigt måste lag och ordning upprätthållas. Det är en svår
balansgång, men nu kunde lördagens mäktiga manifestation med tiotusentals
deltagare genomföras under ordnade former. Möjligen tack vare polisens
resoluta ingripande.
Dialog är alltid att föredra framför handgriplighet. Men politiska extremister
låter sig inte talas till rätta. Deras strategi är att utnyttja den stora
majoriteten av fredliga demonstranter som en mänsklig sköld att gömma sig
bakom.
När Reclaim the Streets förra hösten arrangerade en ”gatufest” i Malmö var
polisens taktik att hålla sig på avstånd för att inte provocera. Istället
för att ingripa dokumenterade polisen händelserna, tanken var att förövarna
skulle identifieras och gripas i efterhand. Facit: endast en dömd.
Malmöpolisens mjuka linje gjorde inget intryck på våldsverkarna. Bilar stacks
i brand, fasader klottrades ner och ett bankkontor fick samtliga
skyltfönster krossade. En demonstrant som försökte stoppa skadegörelsen
misshandlades. Stenar och flaskor haglade mot poliserna.
Hade den danska polisen agerat lika passivt hade följderna i Köpenhamn
förmodligen blivit desamma – men i oerhört mycket större skala.
Till skillnad från högerextremisters våld kan extremism och våld från vänster
– som det i Köpenhamn – alltid räkna med att finna försvarare, förklarare
och ursäktare även i etablerade kretsar. Det är en farlig hållningslöshet.
Igår inledde Göteborgs-Posten en artikelserie om det vänsterextrema våldet.
Där konstateras att av minst 180 attacker av våldsvänstern i Västsverige
under de senaste tre åren har endast en lett till åtal.
”Polisen står handfallen inför extremvänsterns organiserade våldskampanjer mot
politiska motståndare”, lyder en slutsats.
Den våldsförhärligande extremismen utgör ett hot mot det öppna samhället.
Oavsett om den kommer från höger eller vänster.