Kanske är det rent av en välgärning. Antisemitism är lättare att bekämpa när
den är öppen och uttalad än när den är dold och förnekad.
Själv föredrar Omar att beskriva det parti han planerar som antirasistiskt och
antisionistiskt – inte antisemitiskt. Det bör ingen låta sig luras av.
En av de personer Mohamed Omar ser som självskriven i det nya partiet är Ahmed
Rami.
”Ahmed Rami skulle vara en idéspruta, en inspiratör för han har väldigt lång
erfarenhet av det här arbetet”, förklarade Omar i Kaliber i P1 i söndags.
Att Rami framställs som en trägen ”antisionist” säger det mesta om vad Omar
lägger in i begreppet.
Förintelseförnekaren Ahmed Rami var ansvarig utgivare för ökända Radio Islam,
en närradiostation vars sändningar var fyllda av antisemitisk propaganda.
Det ledde så småningom till åtal för hets mot folkgrupp och 1990 dömdes Rami
till sex månaders fängelse.
Närradiokanalen Radio Islam lades sedermera ner men återuppstod som
internetsajt med samma namn och samma huvudbudskap: att Förintelsen är en
bluff, att mäktiga judar styr världen i det fördolda.
2004 inleddes en ny förundersökning mot Rami gällande nätsajten, där flera
tusen personer namngavs och påstods ingå i en ”judisk maffia som styr
Sverige”. Utredningen ledde inte till åtal. Rami förnekade all inblandning i
att hans texter spreds på internet och enligt åklagaren gick det varken att
klarlägga vilken roll Rami haft i konstruktionen av hemsidan eller hans
ansvar för informationen på den.
Omars projekt har kallats en ”ohelig allians” för att alla är välkomna: det må
sedan vara islamister eller andra extremister till höger och vänster. Men
ingenting kan få ytterligheter att mötas, enas och förenas som hat mot
Israel. Eller hat mot judar.
Som historikern Helene Lööw påpekade i Kaliber finns det en lång historisk
tradition att bygga vidare på: exempelvis hade de tyska nazisterna nära
kontakter med radikala muslimska grupper i Mellanöstern.
Liknande koalitioner har dykt upp ute i Europa.
En direkt motsvarighet – möjligen också en förebild – till Omars rörelse är
franska Parti Anti Sioniste, som ställde upp i EU-valet tidigare år, med
komikern Dieudonné, själv dömd för antisemitiska uttalanden, som frontfigur.
I Storbritannien har reaktionära islamister och extremvänster förenats i
koalitionen Respect, ett ”antikrigs- och antirasismparti”, lett av den
tidigare Labourparlamentarikern George Galloway.
Andreas Malm, känd författare och debattör på vänsterkanten, har dock inga
problem med att sortera in Mohamed Omar och hans meningsfränder i rätt fack:
”Han fungerar ju idag som en slags frontfigur för fascismen i det här landet
och han bedriver den absolut grövsta antisemitiska propaganda som jag har
sett på ganska länge.”
Mer behöver egentligen inte sägas.