Kioskvältande nyheter blir det aldrig av förslag till förändringar av myndigheters organisationssätt. Men den vård- och omsorgsutredning som utredaren Stefan Carlsson lade på regeringens bord igår borde ha fått mer uppmärksamhet. Den föreslår förändringar som skulle kunna ge såväl besparingar som ökad effektivitet.
Med en åldrande och allt mer vårdkrävande befolkning är sådana möjligheter knappast något som Sverige kan bortse från.
Carlsson ser klara brister i det nätverk av myndigheter och organisationer som omger vård- och omsorgsverksamheten. Inte minst är det alltför komplext. Strukturerna har successivt förändrats över tiden, bland annat genom att nya myndigheter skapats för att möta olika behov.
Svåröverskådligheten har ökat under resans gång.
Utredningen visar hur myndigheter idag överlappar varandra i fråga om arbete och ansvarsområden. Jämte Socialstyrelsen finns myndigheter för läkemedel, tandvårds- och läkemedelsförmåner, medicinsk utvärdering, smittskydd, folkhälsa, handikappolitisk samordning och medicinsk-etiska frågor. Flera av dessa myndigheter har inspektionsverksamhet, vilket gör rollfördelningen än mer komplicerad.
Carlsson tänker sig en modell där tolv myndigheter och organisationer avvecklas och ersätts av fyra nya med tydligt fördelade roller. Till exempel ska tillsynen av vård- och omsorgsverksamheten samlas hos en särskild inspektionsmyndighet. Uppskattningsvis skulle de nya myndigheterna kunna vara på plats till januari 2014 och det är inga små förbättringar som ställs i utsikt. Enbart genom att undvika dubbelarbete ser utredningen möjligheter till besparingar med 20 procent, motsvarande 500 tjänster.
Lägg därtill den samhällsvinst det skulle kunna ge om effektiviteten ökar och myndigheternas handläggningstider kortas.
Utredningsförslagen välkomnas av Vårdförbundet och Vårdföretagarna. Även socialminister Göran Hägglund (KD) är positiv. Han tror dock att en hel del invändningar väntar.
”Den som slår vakt om det som redan finns är mer engagerad än den som ska överblicka fördelarna med en förändring”, säger han till TT.
Desto större skäl för regeringen att engagera sig för det senare. Även om remissinstansernas synpunkter naturligtvis ska begrundas ordentligt bör regeringen ha effektivitetsvinsterna i särskild åtanke. Att försöka se till att skattekronorna används så väl som möjligt är och förblir en grundläggande skyldighet gentemot medborgarna.
Därför kan det finnas skäl att lägga ner Socialstyrelsen med flera. Och gärna som första steg i en allmän effektivisering av svensk myndighetsverksamhet.