Att bra chefer för det mesta tjänar bättre är en sak. Men har detta något med
förtjänst, i moralisk mening, att göra?
Knappast. Chefslöner handlar om tillgång och efterfrågan, och styrka vid
förhandlingsbordet. Inget annat. Chefens insatser kan ha avgörande betydelse
för företagets lönsamhet, samtidigt som konkurrensen om duktiga och erfarna
chefer är hård. Då blir lönen därefter.
Den svenska debatten om löner och ersättningar spelar gärna på moralistiska
övertoner. Inte minst då det handlar om lönerna för de mest välbetalda. För
inte så länge sedan valde Postens VD Lars G Nordström att jobba gratis när
hans månadslön på 900 000 kronor ifrågasattes.
”Jag gillar inte att det antyds att jag är girig”, förklarade Nordström.
Frågan om det är rationellt för ett affärsdrivande företag att ha en chef som
jobbar ideellt ställdes inte. Den moraliska indignationen upptog hela
synfältet.
Moralisk indignation präglade också presentationen av LO:s rapport om
maktelitens inkomster, Makteliten – mycket vill ha mer, som släpptes igår. I
rapporten konstateras att inkomstgapet mellan de mest välavlönade och
vanliga löntagare har ökat kraftigt.
Näringslivets toppchefer tjänade 2007 i genomsnitt 50 gånger mer än en
genomsnittlig industriarbetare. Inkomstgapet mellan dessa grupper har därmed
nästan fördubblats sedan 1950. För de allra högst avlönade – cheferna för de
tio största riskkapitalbolagen – var genomsnittsinkomsten 95 gånger högre än
för den genomsnittlige industriarbetaren.
Det är en klyfta som för de flesta med normala inkomster ter sig som en
avgrund.
LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin betecknade vid presentationen
toppdirektörernas ersättningar som ”orimliga” och menade att samhället nu
måste ställa upp normer för näringslivets ersättningar och bonussystem.
Frågan är bara hur ett sådant normsystem skulle se ut. Finns det någon
godtagbar metod för att avgöra vad som är en ”rimlig” ersättning för ett
arbete – förutom att överlåta frågan åt marknaden?
Om ett företag kan öka sin lönsamhet genom att höja lönen för VD så är det
rationellt att göra det. Om företaget kunde vara lika lönsamt med en lägre
VD-lön så har aktieägarna gjort en dålig affär. I slutänden finns ingen som
kan avgöra detta utom ägarna själva.
Att försöka centralstyra lönesättningen efter moraliska mallar snarare än
rationella överväganden skulle bara göra näringslivet mindre effektivt.
Det tjänar inte någon på.