Som väntat höjde Riksbanken igår sin reporänta, nu med en kvarts procentenhet,
till 1 procent.
Men riksbanksdirektionens räntehökar tycks ha tagit till sig kritiken för att
ha alltför bråttom med att pressa upp räntenivån. Bankens räntebana, det
vill säga prognos över den framtida ränteutvecklingen, justeras ner.
Denna försiktigare hållning framstår som välbetänkt. Konjunkturen i Sverige
har tagit fart, tillväxtsiffrorna är hyfsade, ändå känns en skenande
inflation inte som något överhängande hot.
Om ett år, fjärde kvartalet 2011, räknar Riksbanken med att reporäntan höjts
till 2,0 procent, mot 2,4 procent enligt den tidigare prognosen, och
ytterligare ett år senare till 2,9 procent (3,3 procent).
Detta ligger ändå dryga procentenheten över förväntningarna hos en mera
försiktig – eller pessimistisk – marknad, som inte tror att reporäntan når 2
procent förrän i mitten av 2012.
Sverige kan glädja sig åt sunda statsfinanser och en exportsektor som repat
sig förvånansvärt snabbt efter den globala krisen. Men det finns många
orosmoln på den ekonomiska himlen.
Obalanserna i världsekonomin är stora. De illustreras bäst av motsättningarna
mellan jättarna Kina och USA. I värsta fall står ett valutakrig, som kan
övergå i handelskrig, för dörren.
Inom EU, Sveriges största exportmarknad, har en rad länder tvingats till
gigantiska sparpaket för att få balans i de offentliga finanserna. Det lär
leda till att återhämtningen i Europa fördröjs.
Detta talar för att Riksbanken överskattat behovet av framtida räntehöjningar.
Riksbankens främsta uppgift är att värna penningvärdet. Målet är att hålla
inflationen på 2 procent i årstakt. Men det går att ana andra motiv bakom
räntebeslutet, nämligen att påverka bolånemarknaden.
Igår uttryckte riksbankschefen Stefan Ingves också oro över hushållens ökande
skuldsättning:
”Det kan bli ett bekymmer i framtiden. Ju längre det fortsätter, desto mer
stiger riskerna i systemet.”
Tomas Ernhagen, Fastighetsägarnas chefekonom, drar slutsatsen att Ingves och
räntehökarna driver penningpolitik med syfte att ”stoppa bostadsprisernas
uppgång”. Branschorganisationen Företagarnas VD, Anna-Stina Nordmark
Nilsson, reagerade med likartad kritik:
”Riksbanken får inte offra småföretagen för att bekämpa de hotande bubblorna
på bostadsmarknaden.”
Ingves kan ha rätt i sin oro över hushållens skuldsättning. Riksbanken har
också till uppgift att bevara stabiliteten i det finansiella systemet. Men
om syftet är att förhindra bolånebubblor är räntehöjningar ett trubbigt
vapen som riskerar att bli en broms även på de delar av ekonomin som behöver
mer gas.