För väljarna blir detta en allt mer brännande fråga. Liksom för S-ledaren Mona
Sahlin.
Konjunkturnedgången tycks ha passerat sin botten.
Offensiv finans- och penningpolitik har fått effekt i såväl Sverige som andra
industriländer. Svensk exportindustri får god draghjälp av den svaga kronan
och nästa år väntas åter positiva tillväxttal.
Visst låter det bra. Men låt anta att ett axplock av de färska ekonomiska
prognosernas andra bedömningar också stämmer:
Svenskt Näringsliv väntar sig att effekterna av de expansiva politiska
satsningarna börjar klinga av under nästa år. Samtidigt går trenden mot en
starkare krona, spår Erik Penser bankaktiebolag. SBAB tror att den kortaste
boräntan kan närma sig 3 procent under 2011. Det sker i så fall samtidigt
som arbetslösheten – enligt samtliga tre bedömare – når sin topp.
Med rekordlåga räntor har det varit lockande för svenskarna att låna lite
extra.
”När ränteläget blir normalt kommer ränteutgifterna att utgöra en betydligt
högre andel av den disponibla inkomsten än vad hushållen varit vana vid de
senaste tio åren”, varnar SBAB:s chefsekonom Tomas Pousette.
Lägg därtill att skatteläget också kan vara ett annat än svenskarna börjat
vänja sig vid.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) aviserade i helgen ett fjärde steg i det
så kallade jobbskatteavdraget. I nuläget är det en tveksam prioritering. Men
gör regeringskollegorna i FP, KD och C tummen upp får en vanlig löntagare
drygt ett par hundralappar extra i plånboken varje månad. Då skulle till
exempel ett vårdbiträde – jämfört med före valet 2006 – ha fått sänkt årlig
skatt motsvarande en hel månadslön, hävdar Reinfeldt.
Lika tydlig är oppositionen med att skattehöjningar väntar om det blir skifte
vid makten efter nästa års val.
Socialdemokraterna godtar jobbskatteavdragets första två steg, men vill riva
upp det tredje och kallar förslaget om ett fjärde för ”slöseri”. Ännu är det
dock höljt i dimmor hur en rödgrön regerings skattepolitik skulle se ut.
Sahlin talar om högre skatt mest i svepande ordalag, medan Miljöpartiet vill
höja skatten för dem med månadsinkomster över 30 000 kronor. Vänsterpartiet
vill å sin sida skrota samtliga steg i jobbskatteavdraget, vilket skulle ge
alla löntagare avsevärt högre skatt.
Sahlin vill höja skatten för att ta Sverige ur krisen. Då borde hon – i
konsekvensens namn – ge besked om tänkt skattepolitik redan nu.
Ovisshet om vad som väntar hämmar konsumtionen, som är ett svåröverskattat
smörjmedel när de ekonomiska hjulen går trögt.
Rejält höjd skatt i en utdragen lågkonjunktur just som arbetslöshet och
boendekostnader stiger?
Börjar den framtidsbilden få spridning kan svenskarnas grepp om pengarna gå
från hårt till krampaktigt. Oavsett om det finns fog för förväntningarna
eller ej.
Mona Sahlin behöver skatteplanera.