”Vi anser inte att det är rimligt att patienter med en kronisk cancersjukdom –
med på sikt dålig prognos – ska tvingas arbeta trots att de i stort sett för
jämnan har svåra symtom som smärtor, trötthet, psykiska reaktioner samt
biverkningar av behandlingen.”
Var det här innebörden av alliansregeringens sjukförsäkringsreform, att även
döende cancerpatienter efter 180 dagar skulle få sin arbetsförmåga prövad
mot hela arbetsmarknaden, så som de anställda vid Karolinska vittnade om i
sin debattartikel?
Med så olyckliga följder av de nya sjukskrivningsreglerna, och med den
folkstorm som följde, såg det ut som om oppositionen oavsett egna politiska
alternativ skulle få ganska lätt att kicka ut alliansen från Rosenbad i
höstens riksdagsval.
Men frågan om sjukförsäkringen kan ha blivit desarmerad.
I Riksrevisionens färska rapport En förändrad sjukskrivningsprocess (RiR
2010:9) framkommer att regeringen inte gav Försäkringskassan tillräckliga
förutsättningar att införa den så kallade rehabiliteringskedjan. Tiden var
alltför knapp och en rad nya begrepp ställde till bekymmer då de var
otydliga.
”Även de regeländringar som gjorts efter införandet av rehabiliteringskedjan
har präglats av kort förberedelsetid”, konstaterar rapporten.
Så långt den berättigade kritiken.
Riksrevisionen slår samtidigt fast att tidsgränserna i rehabiliteringskedjan,
så som avsågs, har ökat förutsägbarheten för de individer som blir sjuka.
Dessutom konstateras i rapporten att sjukskrivningsprocessen har blivit mer
aktiv. Exempelvis visar det sig att en plan för återgång i arbete oftare
upprättas och att arbetsgivare blivit snabbare på att vidta åtgärder.
Det innebär en mänsklig vinst.
Arvet till socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) var ett
Sverige där sjuktalen skenade, där de diffusa diagnoserna var många och där
politiker länge vägrade att alls erkänna att något sådant som missbruk av
systemet kunde finnas.
I rådslagsrapporten Investera i vår välfärd från 2008 konstaterade
Socialdemokraterna att partiet i regeringsställning inte gjorde tillräckligt
för att få till stånd en långsiktigt hållbar sjukförsäkring för alla.
Så hur skulle ett starkt skyddsnät skapas och bevaras?
Regeringens hantering lämnar mycket att önska. Det är lika sant som olyckligt
att individer har hamnat i kläm.
Men valåret 2010 kan sjukförsäkringen inte uppfattas som en utväg för den som
vill slippa arbeta. Försäkringen skall gälla vid arbetsoförmåga på grund av
sjukdom.
Det måste medborgare kunna känna sig trygga med.