Skjuts mot ny valseger?

Huvudledare.
Under två dagar är drygt 1 500 moderata lokalpolitiker, från Trelleborg i söder till Kiruna i norr, samlade i Örebro. Partiet håller kommunal rikskonferens.

Det är inget oviktigt möte. Det är i kommuner och landsting som en god del av den politiska ideologi som håller samman ett parti skall omsättas i praktisk vardagspolitik. Här prövas visionerna mot andra ekonomiska realiteter och taktiska överväganden än i rikspolitiken.

Moderaterna ingår i styrande koalitioner i 168 av Sveriges 290 kommuner, och har egen majoritet i ytterligare en – Vellinge. Moderaterna innehar posten som kommunstyrelsens ordförande i 92 kommuner.

I många fall har de fyra borgerliga allianspartierna gjort gemensam sak även på kommunnivå, men det finns exempel på mer okonventionella lösningar – där M gått samman med såväl V som S för att säkra makten.

Kommunpolitikens villkor är inte desamma som rikspolitikens.

Det är därför intressant att jämföra hur olika moderatledda kommuner valt att hantera en av partiets profilfrågor: valfrihet i skolan.

Trelleborgs kommun och Ystads kommun ligger nästgårds och styrs båda av moderatledda koalitioner. I båda är Moderaterna positiva till friskolor. Men i praktiken agerar de helt olika när det gäller att underlätta för elever att välja något annat än en kommunal skola.

I Ystad får elever som bor långt från närmaste skola behålla rätten till skolskjuts även om de väljer att gå på en friskola.

I Trelleborg hänvisar den moderata skolnämndsordföranden till att kommunen, enligt skollagen, inte är skyldig att ge fri skolskjuts åt elever som väljer annan skola än den som kommunen anvisat – och drar in rätten för de elever som väljer friskola.

Det fria skolvalet blir därmed, för många familjer, mindre fritt.

Bakgrunden till skollagens begränsning är, enligt riksdagens utbildningsutskott, ”att föräldrars och elevers val av skola inte får leda till oacceptabelt höga kostnader för kommunerna”, och avsikten är att den skall gälla ”när föräldrar och elever väljer en grundskola som ligger längre bort från hemmet än den som kommunen normalt skulle ha anvisat”.

Det verkar rimligt, inte minst i kommuner med stora avstånd skulle annars en populär friskola som lockar elever från när och fjärran kunna riva upp stora hål i skolbudgeten.

Utskottet har dock klargjort att ”ingenting hind­rar en kommun från att erbjuda kostnadsfri skolskjuts till en elev om kommunen finner det skäligt och erbjudandet inte medför merkostnader för kommunen”.

I Ystad har den moderata ledningen tagit fasta på den möjligheten. I Trelleborg har den istället utnyttjat möjligheten att spara en slant.

I kommunpolitiken prövas ideologin. Det är inte alltid som den kommunala verkligheten ser ut exakt som visionerna i partiprogrammet.

Författare:
Publicerad 24 april 2009 21.49
Uppdaterad 25 april 2009 00.03

Huvudledare
Ledarbloggen
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu